Undervisning
Lärarkompetens
Lärares kompetens på ämnesnivå säkras i och med högskolans anställningsordning, där krav på behörighet för olika befattningar som lärare regleras. Vidare har alla lärare vid akademin kompetensutvecklingstid i sin tjänst, som bland annat ska ägnas åt ämnesmässig utveckling och fördjupning.
På högskoleövergripande nivå säkerställs lärares pedagogiska kompetens genom krav på högskolepedagogisk utbildning och visad pedagogisk skicklighet för att erhålla tillsvidareanställning som lärare vid högskolan. Dessutom erbjuds högskolans lärare löpande fortbildning inom högskolepedagogik, dels genom reguljära högskolepedagogiska utbildningar och dels genom skräddarsydda insatser för exempelvis lärarlag och institutioner. Närmaste chef genomför årligen utvecklingssamtal med samtliga lärare, där behov av kompetensutveckling, såväl ämnesmässig/vetenskaplig som pedagogisk, identifieras och planeras.
Vid akademin finns därutöver ett antal styrdokument och verksamhetsprocesser som i olika delar syftar till att säkerställa att lärare har tillräcklig och aktuell ämnes- och pedagogisk kompetens. I akademins vision, mål och strategier (VMS-A3) ingår som mål att ”akademins utbildningar och undervisning vilar på vetenskaplig grund”, vilket innebär att såväl ämnesinnehåll som undervisning ska vara forskningsanknuten. Högskolans mål om studentens lärande i centrum innebär att ”Vi ska utveckla en lärandemiljö utifrån aktuell forskning. Utbildningen på alla nivåer ska vara forskningsanknuten och studenterna ska så tidigt som möjligt bli aktivt involverade i forskningen. Studenterna ska ges stora möjligheter att påverka och ta ansvar för sitt eget lärande.” Akademins principer för tjänstefördelning innebär att samtliga lärare, oavsett befattning (adjunkt, lektor, bitr. professor eller professor) i normalfallet ska ägna minst 20 procent av sin årsarbetstid åt utbildning. Detta syftar till att säkerställa att akademins utbildning och forskning bedrivs integrerat. Målet i VMS-A3 att ”akademins utbildningar är profilerade, där tillämpligt, utifrån högskolans och akademins styrkeområden” styr mot ämnesmässig koppling mellan den forskning som bedrivs och akademins utbildningar.
Kurs- och utbildningsplaner
I utbildningsplaner och kursplaner beskrivs utbildningens innehåll och examensmål, respektive kursernas innehåll och lärandemål. I kursplanerna framgår också de undervisningsformer som kursen innehåller och som ska stödja studenternas lärande, samt vilka examinationsformer som används för varje examinationsmoment.
För utbildningsprogram säkras måluppfyllelse genom en målmatris, där kursernas bidrag till uppfyllande av examensmålen dokumenteras. Målmatrisen är en bilaga till utbildningsplanen och biläggs vid beslut om revideringar. I kursplaner tydliggörs samband mellan kursmål och examinationsmoment, genom att det för varje examinationsmoment anges vilka kursmål momentet prövar. Genom denna dokumentation av länkning mellan kurser och utbildningar, samt inom kurser, säkerställs att innehåll, undervisning och examination bidrar till uppfyllande av kurs- respektive programmål.
I utbildningsutskotten granskas kurs- och utbildningsplaner av vetenskapligt meriterade och ämnesmässigt kompetenta lärare, vilket kvalitetssäkrar kursens upplägg, inkluderat examinationsformerna, i relation till målen. Kursansvariga ansvarar för att planera och genomföra kurser i enlighet med kursplaner, samt att utvärdera genomförandet i enlighet med riktlinjer och rutiner för kursutvärdering.
Resurstilldelning
Resurstilldelningen för kurser inom akademin ges i form av en kursbudget, vilken beslutas av studierektor inför varje kurstillfälle. Kursbudget på en kurs utgår ifrån kursens omfattning (antal studenter och antal högskolepoäng), liksom ämnestillhörighet och klassificering. I kursbudgeten ingår planering, förberedelser, genomförande (såväl undervisning som examination) och utvärdering av kursen.
Resurser i form av lärare på kurser beslutas av studierektor, i samråd med kurs- och programansvariga.
Uppföljning av resurstilldelning sker dels genom återrapportering av utfall för kursbudget i system för tjänsteplanering (TFU) och dels genom att varje kursutvärdering ska innehålla analys av kursers resurser och hur de använts. På samma sätt ska programutvärderingar innehålla en analys av hur programmets resurser har använts.
Infrastruktur
En förutsättning för att bedriva utbildningsprogram och fristående kurser av hög kvalitet är tillgång till biblioteksresurser, ändamålsenliga undervisningslokaler och relevant utrustning i övrigt för respektive program.
Den infrastruktur som krävs för att säkerställa god kvalitet i undervisningen på campus inom akademins utbildningar innefattar tillgång till lämpliga undervisningslokaler. För lärarutbildningar handlar detta exempelvis om laborationssalar för undervisning i naturvetenskapliga ämnen, samt musik- och bildsalar. I biblioteks- och informationsvetenskap och informatik är det främst datorsalar med adekvat hård- och mjukvara som krävs.
För nätbaserad undervisning är både tillgång till adekvat kommunikationsteknik och pedagogisk kompetens en förutsättning för hög kvalitet i utbildningen. Högskolans enhet för pedagogisk utveckling och forskning har som uppdrag att bistå med pedagogisk expertis för bland annat flexibelt lärande och användning av Canvas. Analys av hur infrastrukturella resurser har använts och upplevts ingår också i kurs- och programutvärderingar.