Bedöm risker
Resultat av undersökningar av arbetsmiljöförhållande utgör underlag för riskbedömning. Nästa steg är att bedöma om riskerna är allvarliga eller inte.
För att göra en sådan bedömning kan det vara ett stöd att svara på följande frågor:
- Hur sannolikt är det att ohälsa eller olycksfall i arbetet uppstå
- Hur svår är konsekvensen ifall det händer? De risker som både har hög sannolikhet för att inträffa och kan leda till svåra konsekvenser, är allvarliga. Det är allvarliga risker som ska åtgärdas i första hand.
- Risk – sannolikheten för att en farlig händelse eller exponering ska inträffa och vilka konsekvenser i form av skada eller ohälsa som händelsen eller exponeringen kan orsaka.
- Riskkälla – en källa till möjlig ohälsa eller möjligt olycksfall.
- Riskbedömning – process för att bestämma hur allvarlig en risk är. Allvarlighetsgraden bestäms utifrån en sammanvägning av både sannolikhet för risken och dess konsekvenser. Syftet är att avgöra vilka åtgärder som behövs.
Bedömningen av risken görs i första hand utifrån de erfarenheter som finns i verksamheten. De görs då av chefen och/eller arbetsledare tillsammans med medarbetarna och skyddsombudet. Vid komplicerade bedömningar eller där specifik kunskap saknas är det lämpligt att rådgöra med företagshälsovården.
Riskbedömningar ska alltid dokumenteras skriftligt.
Sammanställ riskerna och prioritera
När alla riskbedömningar är genomförda ska det finnas en lista på de risker som framkommit och en bedömning om riskerna är allvarliga eller inte. Av listan ska också framgå vilka risker som omedelbart ska åtgärdas. Åtgärder som inte åtgärdas omedelbart ska föras in i en skriftlig handlingsplan. I planen ska anges när åtgärderna ska vara genomförda och vem som ska se till att de genomförs. Prioritering av åtgärderna bör ske utifrån hur allvarlig risken är.
Det bör också ske en sortering av åtgärderna utifrån vilka möjligheter det finns att vidta åtgärder i den aktuella verksamheten. När det gäller sortering kan tre slag av situationer uppstå. Dessa är:
- att det finns ett förslag till lösning som är möjlig att genomföra inom ramen för den arbetsmiljöuppgift (uppgiftsfördelning) som chefen har. Behovet av åtgärd dokumenteras då i handlingsplanen.
- att det är osäkert eller oklart vilket som är den lämpligaste åtgärden. Det kan behövas mer information, utredning eller kunskap för att komma fram till ett åtgärdsförslag. Behovet av åtgärd dokumenteras i handlingsplanen och det bör då också framgå vem som svarar för att det blir ett åtgärdsförslag.
- när chefen saknar befogenhet eller resurser att vidta någon åtgärd. Då måste behovet av åtgärd returneras enligt uppgiftsfördelningen. Även i detta fall ska det ske en skriftlig dokumentation i handlingsplanen.