Arbetsmiljölagen (AML) och Arbetsmiljöförordningen
I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare och andra skyddsansvariga om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare, till exempel regler om skyddsombudens verksamhet.
Förhållanden som har betydelse för arbetsmiljön
Det finns många skilda faktorer i arbetet som påverkar arbetstagaren fysiskt och psykiskt. De ger tillsammans arbetstagarens totala arbetsmiljö. Som exempel kan nämnas buller, luftkvalitet, kemiska hälsorisker och maskiner samt organisatoriska förhållanden såsom arbetsbelastning, arbetstider, ledarskap, sociala kontakter, variation och möjlighet till återhämtning.
Arbetsgivaren behöver ta hänsyn till alla faktorer som kan inverka på den enskildes arbetssituation. Det gäller inte bara sådant som kan påverka hälsa och säkerhet negativt. En bra arbetsmiljö bidrar till en god hälsa och betyder mer än frånvaro av sjukdom och olycksfall.
Arbetsmiljölagen har stiftats av riksdagen.
Innehåll i arbetsmiljölagen
Kapitel 1. Lagens ändamål och tillämpningsområde.
Arbetsmiljölagen inleds med en paragraf som anger lagens ändamål (1 §). Den tar upp de grundtankar som bär upp lagen. Dessa är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet och att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö.
Kapitel 2. Arbetsmiljöns beskaffenhet.
I detta kapitel anges de allmänna krav som ställs på arbetsförhållandena. Bestämmelserna är ganska allmänt hållna och använder i stor utsträckning obestämda begrepp som lämplig, tillfredsställande, betryggande och liknande. Detta hänger samman med att arbetsmiljölagen är en så kallad ramlag.
Kapitel 3. Allmänna skyldigheter.
I detta kapitel anges vilka som har ett ansvar för arbetsmiljön. För var och en av dem anges hur långt ansvaret sträcker sig. Ansvarets omfattning varierar mellan olika ansvariga aktörer. Lagen fördelar dock inte ansvaret på enskilda fysiska personer utan den lägger i stället ansvaret på viss rollinnehavare.
Kapitel 4. Bemyndiganden.
Riksdagen har i 4 kap. arbetsmiljölagen givit regeringen omfattande befogenheter att utfärda föreskrifter om arbetsmiljön. Regeringen har sedan i arbetsmiljöförordningen lämnat dessa befogenheter vidare till Arbetsmiljöverket.
Kapitel 5. Minderåriga.
Här återfinns bestämmelser som rör minderårigas arbete samt skyddsregler, som utformats med sikte på att inte hindra ungdomens kontakt med yrkeslivet.
Kapitel 6. Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare m.m.
Samarbete mellan arbetsgivare och anställda är en förutsättning för att man ska kunna skapa bra arbetsförhållanden. En av grundtankarna bakom arbetsmiljölagen är därför att tyngdpunkten i arbetsmiljöarbetet ska ligga i det lokala samarbetet, närmare information ges i detta kapitel.
Kapitel 7. Tillsyn.
Detta kapitel innehåller de grundläggande reglerna för myndighetstillsynen av arbetsmiljölagen. Tillsynsmyndighet är från den 1 januari 2001 Arbetsmiljöverket.
Kapitel 8. Påföljder.
Om en arbetsgivare eller någon annan skyddsansvarig inte följer ett föreläggande eller ett förbud kan detta leda till straff i form av böter eller fängelse (1 §). Straff kan dömas ut både om brottet har begåtts avsiktligt och om det har begåtts av vårdslöshet. Här finns även bestämmelserna om sanktionsavgift. (5-10§§)
Kapitel 9. Överklagande.
De flesta av Arbetsmiljöverkets beslut kan överklagas (2 §). Överklagandet går till regeringen (men skickas till Arbetsmiljöverket). Verkets beslut i ärenden om minderåriga överklagas dock till länsrätt. Verkets beslut om föreskrifter med stöd av arbetsmiljölagen kan inte överklagas.
Övergångsbestämmelser.
Av bestämmelserna framgår bland annat att de anvisningar och föreskrifter som Arbetarskyddsstyrelsen (numera Arbetsmiljöverket) har utfärdat med stöd av arbetarskyddslagen, fortfarande skall gälla tills nya föreskrifter hinner utfärdas.