Bakgrund
Vid UKÄs granskning av kvalitetssystemet för utbildning vid Högskolan i Borås gav de följande kommentarer: ”...lärosätet har vidare riktlinjer för att utvärdera och utveckla utbildningen, men det framgår inte tydligt hur personal, studenter och doktorander samt externa intressenter deltar i arbetet." (Rapporten återfinns på dnr 006-18). Uppföljningsarbetet med anledning av UKÄ:s granskning bedrevs i en särskild högskolegemensam arbetsgrupp bestående av samordnare för kvalitet och utbildning, samt controllers från samtliga akademier. Arbetet leddes av centrala samordnare för utbildning och kvalitet. Arbetsgruppen riktade särskilt fokus mot de analysfrågor för kurs- och programutvärdering som återges i de av rektor beslutade riktlinjerna för kurs- och programutvärdering (dnr 589-17). Analysfrågorna ligger till grund för den kursrapport som utgör grunden för kursutveckling.
De understödjande rutinerna som fanns vid respektive akademi i samband med UKÄs granskning upplevdes som alltför omfattande och därmed hämmande för efterlevnaden av regelverket. Därför infördes,vid hela högskolan, ett antal åtgärder för att lärare till fullo ska kunna utnyttja kursvärdering som ett verktyg i sin utveckling av kurser och program.
En av åtgärderna är att skapa ett stöd för lärare i arbetet med kursutvärdering. Syftet med kursutvärdering är att:
- möjliggöra för studenter att utöva inflytande och ta ansvar för sitt eget lärande
- utgöra underlag för systematisk uppföljning och kontinuerlig utveckling av utbildning
- utgöra underlag för lokala och nationella utbildningsutvärderingar
Utgångspunkten är de lärandemål som anges i kursplanen och den utformning kursen har fått av lärarlaget. Från denna färdigställs underlag för studenternas kursvärdering utifrån kursens och programmets behov. Studenternas kursvärdering genomförs under den senare delen av kursen och ska tillsammans med övriga underlag för utvärderingen, vilket inkluderar synpunkter från lärare och eventuella andra aktörer, kvantitativa data och tidigare kursrapporter, beaktas då lärarlaget genomför en analys och utvärdering av kursen. Analysen dokumenteras därefter i en kursrapport. Förslag till kursutveckling diskuteras mellan ansvarig chef och kursansvarig och genomförs därefter av kurslaget. Förändringar i lärandemål förs in i kursplanen. Processen illustreras i nedanstående figur.
Arbetet med att skapa denna länkning kallas "Constructive Alignment"/Konstruktiv länkning (Biggs, 1996) och är en sorts grundläggande metod för kursutveckling i högre utbildning både nationellt och inom EU.
Vill du fördjupa dig mer finns högskolans kurser i högskolepedagogik. Du kan också diskutera med din programansvarige, kollegor och kvalitetsansvariga vid din akademi.