Kvalitetshandbok för forskning
På den här sidan får du en sammanställning av de aktiviteter som utgör grunder i högskolans kvalitetssystem för forskning. Sidan vänder sig till alla medarbetare samt doktorander och studenter vilka berörs av kvalitetsarbetet.
Ett lärosätes kvalitetssäkringsarbete inbegriper dess kvalitetssystem såväl som dess kvalitetsarbete.
Kvalitetssystem
Kvalitetssystemet är den ram inom vilken kvalitetsarbetet bedrivs. Kvalitetssystemet omfattar såväl de dokumenterade förutsättningarna, i form av organisation, ansvarsfördelning och interna styrdokument, som de rutiner och arbetssätt som används för att arbeta med både kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling. Det innefattar även aktiviteter genom vilka organisationen identifierar de mål, processer och resurser som krävs för att uppnå önskat resultat.
Kvalitetsarbete
Kvalitetsarbetet är det arbete som bedrivs inom ramen för kvalitetssystemet. Det omfattar såväl kvalitetssäkring som kvalitetsutveckling, det vill säga det arbete som görs för att säkerställa att forskningsverksamheten håller hög kvalitet, och det arbete som görs för att utveckla forskningsverksamheten. Kvalitetsarbetet bedrivs på alla nivåer inom lärosätet och involverar lärosätets personal samt studenter och doktorander. I arbetet ingår såväl ständigt pågående kollegial granskning som strategiskt arbete med forskningsverksamheten. Med ett systematiskt kvalitetsarbete avses ett kontinuerligt förbättringsarbete som sker enligt givna processer och rutiner, vilka vi har valt att kalla aktiviteter, med syftet att säkra och utveckla kvaliteten i hela forskningsverksamheten.
Denna sammanställning syftar till att förtydliga de olika aktiviteterna, huvudsakliga upplägg, ansvarig(a), vilka som primärt är inblandade och hur resultatet av aktiviteterna kommuniceras och följs upp.
För varje aktivitet har det specificerats:
- Vad aktivitetens syfte är
- Vem som initierar alt. i förekommande fall är beslutsfattare
- Vem som ansvarar för att aktiviteten genomförs
- Vem som kontrollerar/följer upp resultat
- Hur dialog, åtgärder och återkoppling genomförs
1. Forskningsplan
Bakgrund och syfte
Forskningsplan utgör planen för en forskargrupps utvecklingsarbete och kvalitetssäkring i det systematiska kvalitetsarbetet. Forskningsplanen ska vara ett verktyg som forskargruppen använder för att proaktivt utveckla kvalitet i den forskning som bedrivs. Forskningsplanen är i första hand att betrakta som ett internt arbetsdokument för forskargruppen.
Syftet med forskningsplanen är att:
- Utgöra ett arbetsverktyg för forskargruppen för att kunna planera och utveckla forskningen.
- Med fördel utgöra ett underlag vid framtagande av forskningsstrategi samt vid lokal forskningsutvärdering.
Ansvarig
Uppföljning: Forskargruppsledare
Genomförande: Forskargruppsledare
Genomförande
I en forskargruppsledares uppdrag ingår att ta fram en forskningsplan. Till stöd har forskargruppsledaren en framtagen mall som kan användas och ses som ett stöd i arbetet.
Även forskare som inte tillhör en forskargrupp kan med fördel använda sig av en forskningsplan som ett verktyg för att utveckla sin forskning och dess kvalitet.
Dialog, åtgärder och återkoppling
Forskningsplanen är ett för forskargruppen internt arbetsdokument som hanteras inom den egna forskargruppen. Dock kan forskningsplanerna med fördel biläggas tillhörande forskningsområdes forskningsstrategi samt vid lokal forskningsutvärdering. Om forskningsplan biläggs i endera fallet så är inte forskningsplanen längre att betrakta som ett arbetsmaterial.
Tidplan
En forskningsplan ska tas fram vid inrättade forskargrupper.
Kommunikationskanaler
Forskningsplanerna ses som forskargruppens arbetsmaterial.
Relaterade styrdokument och mallar
- Högskolegemensamt uppdrag till forskargruppsledare, dnr 973-23.
Huvudsakliga intressenter
Forskargruppsledare och forskargruppsmedlemmar.
2. Strategi för forskning och forskarutbildning
Bakgrund och syfte
Strategi för forskning och forskarutbildning är en sammantagen strategi för ett forskningsområde. Strategin utgör ett underlag för styrelsens fördelning av interna forskningsanslag till akademierna.
Strategin kan med fördel utgå från de forskningsplaner som finns för de forskargrupper som hör till forskningsområdet.
Strategin är en del av kvalitetssäkringsarbetet för ett forskningsområde och granskas och revideras årligen.
Syftet med strategin är att:
- Utgöra en strategi- och verksamhetsplan för forskningsområdet
- Utgöra ett underlag för systematisk och kontinuerlig uppföljning av forskningsutvecklingen
- Utgöra ett underlag för den lokala utvärderingen av forskning som sker av forskningsområden vart sjätte år.
Ansvarig
Uppföljning: Akademichef
Genomförande: Akademins forskningssamordnare/områdesföreträdare med forskargruppsledares hjälp
Genomförande
Forskningsstrategin utformas enligt beslutad mall
Dessa kriterier är:
- Forskningsmiljö
- Forskningens relevans och genomslag
- Samverkan
- Utbyte mellan utbildning och forskning
- Utveckling och strategi
Kriterierna i sin tur finns konkretiserade i en framtagen mall som används vid självvärdering av utvärderingsenhet i samband med lokal utvärdering av forskning. Samma rubriker som återfinns i denna mall ska användas i områdesstrategin.
Dialog, åtgärder och återkoppling
Dialog mellan akademichef, eller av denne utsedd person, sker med forskargruppsledare i syfte att formulera en områdesstrategi.
Akademichef tar ansvar för åtgärder och/eller återkoppling utifrån framtagen strategi och forskningsplaner och ska tillse att nödvändiga förändringar genomförs.
Om forskningsplaner biläggs strategidokument är det tillräckligt med en sammanfattande kappa som redogör för områdesstrategin. Om forskningsplaner ej biläggs behöver en fullständig områdesstrategi formuleras. Strategin bör inte överstiga 10 sidor, exklusive eventuella bilagor/forskningsplaner.
Tidplan
Strategin för forskning och forskarutbildning ska lämnas till rektors stab senast 15 april. Strategin ska kunna redovisas vid rektorsdialog i maj varje år.
Kommunikationskanaler
Forskningsområdets strategi för forskning och forskarutbildning ska finnas tillgängligt på högskolans webb.
Relaterade styrdokument och mallar
- Vägledande mall för Strategi för forskning och forskarutbildning (dnr 1161-23)
- Riktlinje för Strategi för forskning och forskarutbildning (dnr 1161-23)
Huvudsakliga intressenter
Styrelse, rektor, akademichef, områdesföreträdare, forskningssamordnare, forskargruppsledare, forskare, doktorander, externa bedömare.
3. Indikatorer
Bakgrund och syfte
Indikatorer utgör en del i såväl det ständigt pågående utvecklingsarbetet av forskningsverksamheten som i det strategiska arbetet vid högskolan.
Indikatorer är ett komplement till forskargruppernas forskningsplaner och ska bidra till framtagandet av forskningsstrategin för området.
Syftet med insamling av indikatorer är att:
- Skapa en överblick över forskningsproduktion (bibliometri, peer-review granskade publikationer) och följa utvecklingen över tid inom forskargruppen och området.
- Få en överblick över förutsättningar (personal +externa forskningsbidrag)
- Utgöra underlag för lokala och nationella utvärderingar (när så sker)
Ansvarig
Uppföljning: Områdesföreträdare/ Akademichef
Genomförande: Central forskningssamordnare
Genomförande
Indikatorer för all forskning som bedrivs vid högskolan rapporteras årligen till områdesföreträdare och akademichef.
Central samordnare vid enheten Verksamhetsstöd samlar in indikatorer för respektive forskningsområde och forskargrupp. Central samordnare grupperar forskargruppsmedlemmar till respektive forskningsområde.
- Bibliometri, sammanställs av biblioteket.
- Extern forskningsfinansiering, ekonomer vid respektive akademi
- Personallista tas fram av HR och uppgifter om disputerade, meritering/tjänst och könsfördelning tas fram.
Forskning som bedrivs av forskare som inte tillhör en forskargrupp inom ett prioriterat forskningsområde genomgår uppföljning, där närmaste chef/prefekt är ansvarig för denna uppföljning.
Dialog, åtgärder och återkoppling
Indikatorerna och nyckeltalen på områdesnivå utgör ett av flera underlag för forskningsområdenas strategiplaner i syfte att kunna följa den kvantitativa utvecklingen över tid.
Indikatorerna biläggs också som underlag vid den lokala utvärderingen av forskningsområdena som genomförs var sjätte år.
Tidplan
Indikatorer tas fram under februari. Uppgifterna för bibliometri samt extern forskningsfinansiering avser föregående års resultat. Personallista ska vara aktuell för innevarande år då indikatorerna tas fram.
Kommunikationskanaler
Indikatorerna delges akademichef och områdesföreträdare.
Huvudsakliga intressenter
Högskolans ledning, Akademichef, akademiledning, områdesföreträdare, forskargruppsledare, forskare
4. Lokal forskningsutvärdering
Bakgrund och syfte
Syftet med de lokala forskningsutvärderingarna är att med hjälp av externa bedömare säkra och utveckla kvaliteten i hela forskningsverksamheten för forskningsområdet. Utvärderingen syftar till att identifiera områdets utvecklingsbehov och styrkor. Identifierade utvecklingsbehov ska följas av en åtgärdsplan som akademin föreslår berörd nämnd att tillstyrka.
Ansvarig
Uppföljning/kontroll: Akademichef
Genomförande: Utsedd projektledare/forskningssamordnare, central forskningssamordnare, extern bedömargrupp
Genomförande
Lokal forskningsutvärdering sker vart sjätte år för ett forskningsområde. Ett forskningsområde kan bestå av en eller flera utvärderingsenheter, där varje utvärderingsenhet har sin egen bedömargrupp. Fastställd ordning för utvärderingen finns beslutad.
Högskolans nämnder har beslutat vilka kriterier bedömargruppen ska utgå ifrån samt fastställer utvärderingsenhet och för varje utvärderingsenhet bedömargruppens sammansättning.
Utvärderingen sker av en extern bedömargrupp. Utvärderingen av ett område är ett arbete i 4 delar.
- Inledningsvis ska en självvärdering för utvärderingsenheten skrivas. En utsedd projektledare för utvärderingsenheten leder detta arbete lokalt. Arbetet inleds med ett uppstartsmöte där frågan om vilka som ska utgöra bedömargrupp också lyfts. Tid för att ta fram underlag för bedömargrupp är juni-december varvid material skickas till bedömargruppen efter framtagande. Bedömargruppens sammansättning ska föreslås för nämnd som fastställer gruppen. Detta ska ske senast inför nämnds sista möte i december.
- Bedömargruppen samlas i januari efter att genomläsning av underlag skett. Kompletterande information kan komma att efterfrågas inför utvärderingen. Det är dock ansvarig projektledare som får bedöma rimligheten i att ta fram den efterfrågade, kompletterande informationen. Efter detta sker en audit (april) med utvalda medarbetare från utvärderingsenheten. Efter audit diskuteras underlag med intervjusvar och en slutrapport skrivs av ordförande i bedömargruppen. Slutrapporten ska lämnas senast 31 maj. Slutrapporten presenteras för akademin.
- Efter utvärderingsrapport ska en åtgärdsplan tas fram av akademin som ska fastställas av ansvarig nämnd senast i november.
- En uppföljning av implementeringen av åtgärdsplan ska redovisas i nämnden efter ett år (i dec).
Dialog, åtgärder och återkoppling
Utvärderingsenheten delges bedömargruppens rapport, analyserar rapporten och upprättar en handlingsplan.
Berörd nämnd tar sedan del av bedömargruppens rapport tillsammans med upprättad handlingsplan för att tillse att föreslagna åtgärder står i paritet till utlåtandet utvärderingsenheten fått.
Handlingsplanen följs upp ett år efter det att upprättad handlingsplan har delgivits och tillstyrkts av berörd nämnd. Detta sker genom att akademichef och för utvärderingsenheten berörda forskargruppsledare återkommer till nämnd och berättar om hur implementeringen av handlingsplanen har fortskridit.
Erfarenhetsutbyte genomförs årligen i regi av högskolans två nämnder. Vid erfarenhetsutbytet inbjuds samtliga forskargruppsledare och professorer vid högskolan att deltaga.
Rektors lednings- och kvalitetsråd informeras av nämndordföranden avseende utfallet från nämndernas erfarenhetsutbyte.
Återrapportering från akademin sker vid rektors verksamhetsdialog enligt fastställt årshjul avseende utfall och åtgärder.
Tidplan
All forskning vid högskolan ska inom en sexårsperiod genomgå utvärdering med externa granskare. Den totala genomförandetiden för en utvärdering från initieringsmöte till redovisning av handlingsplan är ca 2,5 år.
Kommunikationskanaler
Utvärderingsrapport förmedlas i sammanfattad form av kommunikationsavdelningen och görs publikt på högskolans webbplats för såväl interna som externa intressenter. Rapporten delges också internt inom organisation via det erfarenhetsutbyte i seminarieform som anordnas av nämnd.
Lokalt ansvarar akademichef för att resultat sprids i den egna organisationen.
Studentinflytande
I bedömargrupp ska doktorand från annan akademi utses. Bedömargruppen har även möjlighet att intervjua doktorander som finns inom utvärderingsenheten vid audit.
Relaterade styrdokument och mallar
- Handläggningsordning för utvärdering och utveckling för forskning vid Högskolan i Borås, dnr 960-23
- Bedömningskriterier för utvärdering av forskning vid Högskolan i Borås, dnr 316-24
- Vägledande mall för självvärdering vid utvärdering av forskningsmiljö, dnr 585-20
Huvudsakliga intressenter
Ledning, akademichefer, områdesföreträdare, forskargruppsledare, forskare, doktorander
5. Rekrytering
Bakgrund och syfte
Högskolans rekryteringsprocess ska garantera transparens och rättssäkerhet vid anställning av forskande personal. Forskare som anställs ska ha hög vetenskaplig och pedagogisk ämneskompetens samt i relevanta fall professionskompetens.
Ansvarig
Beslut: Akademichef samt rektor (vid professorstillsättning)
Genomförande: Prefekt
Genomförande
En grundläggande utgångspunkt i rekryteringsarbetet är rekrytering av personer med bästa möjliga kompetens när det gäller vetenskaplig, pedagogisk och annan skicklighet.
I rekryteringsarbetet utgår Högskolan i Borås från följande strategier:
- När det finns behov att nyanställa lärare ska lärare med avlagd doktorsexamen rekryteras i första hand.
- Högskolan strävar efter trygga och långsiktiga anställningsförhållanden och huvudregeln är tillsvidareanställningar.
- Huvudregeln är att alla anställningar ska annonseras externt så att de som är intresserade har möjlighet att söka för att högskolan ska få bästa möjliga kompetens.
- Arbeta för en jämn könsfördelning vid anställning.
För varje akademisk tjänstebeteckning finns fastställda behörighets- och bedömningsgrunder som ska följas vid rekrytering av akademisk personal.
Kompetensförsörjningsplaner ska årligen/löpande tas fram på varje akademi för att säkerställa långsiktigt och strategiskt arbete avseende antal forskare inom högskolans prioriterade forskningsområden.
Dialog, åtgärder och återkoppling
Kompetensförsörjningsplan tas fram vid varje akademi.
Anställningsutskottet alt. Nämnden för konstnärlig forskning och utbildning informerar årlig rektors lednings-och kvalitetsråd om genomförda rekryteringar.
Tidplan
Rekrytering sker löpande och i enlighet med upprättade kompetensförsörjningsplaner.
Kommunikationskanaler
Tjänster måste alltid utlysas, bland annat via högskolans webbplats. Förslag om vem som ska erbjudas tjänsten anslås på högskolans digitala anslagstavla.
Studentinflytande
Två studentrepresentanter varav en doktorand (i möjligaste mån) ingår i Anställningsutskottet.
Relaterade styrdokument och mallar
- Rekrytering och befordran av lärare, dnr 760-18
- Anställningsordning, dnr 761-18
- AU-delegation, dnr 701-20
- SOB, ROB och akademins OB
Huvudsakliga intressenter
Prefekt, anställningsutskott, forskare
6. Kompetensutveckling
Bakgrund och syfte
Ett led i att stärka kvalitetsutveckling av forskning består i kompetensutveckling av forskarna själva. Närmast avses vidare meritering av mer juniora forskare, d.v.s. nyligen disputerade doktorer, men också möjligheter för seniora forskare att utveckla sig i någon riktning. Kompetensutvecklingsåtgärder kan också utgöra en del av kompetensförsörjningsplanen för en akademi.
Ansvarig
Initiering: prefekt
Uppföljning: prefekt, proprefekt (akademiledning)
Genomförande: Prefekt, forskargruppsledare
Genomförande
Arbetet med kompetensutveckling sker huvudsakligen på två sätt för en forskare, dels genom medarbetarsamtal/utvecklingssamtal med prefekt, dels genom forskningsmässiga samtal med forskargruppsledare.
Högskolan erbjuder kompetensutvecklingsaktiviteter i form av kurser och workshops arrangerade av bland annat Biblioteket, Grants and Innovation Office och HUF - Högskolepedagogisk utveckling och forskning.
Dialog, åtgärder och återkoppling
Forskargruppsledarna ansvarar för att stödja gruppmedlemmarnas förvärv av vetenskapliga/konstnärliga kvalifikationer och utveckling samt för att understödja medlemmarnas karriärutveckling. Detta är fastställt i uppdraget för forskargruppsledare.
Vid framtagande av strategin för forskning och forskarutbildning för ett forskningsområde, bör en reflektion tas till progression av medlemmarnas vetenskapliga/konstnärliga utveckling.
Utvärdering och utveckling av anställda sker genom personalbedömningar som granskar prestationer vid lönesättande samtal, beskrivna i lönepolitiken. Vid genomgång av föregående utvecklingsplan tillsammans med aktuellt samtal och plan ska ny utvecklingsplan med individuella mål för den anställde vara ömsesidigt överenskomna. Utvecklingssamtal med forskare förs med anteckningar enligt mall för detta (HR).
Tidplan
1 gång per år
Kommunikationskanaler
I kompetensförsörjningsplanen ska det samlade kompetensutvecklingsbehovet framgå.
Relaterade styrdokument och mallar
- Högskolegemensamt uppdrag till forskargruppsledare, dnr 973-23
- Lönepolitik, dnr 616-14
Huvudsakliga intressenter
Akademiledning, prefekt, forskargruppsledare, forskare
7. Forskningsinfrastruktur och stödverksamhet
Bakgrund och syfte
Vid högskolan finns ett samlat administrativt stöd som bl.a. har till uppgift att tillhandahålla lämplig och ändamålsenlig infrastruktur och forskningsstöd. Denna uppgift fångas upp i Verksamhetsstöds (VS) och Forskning och Innovations (FoI) verksamhetsplanering. Infrastrukturen vid högskolan innefattar fysiska lokaler, labbverksamhet och bibliotek, men också en omfattande digital struktur. Forskningsstödet består av t.ex. Grants and Innovation Office, ekonomi och administration och IT-support.
Vidare har varje labbmiljö minst en utpekad ansvarig person (labbansvarig och kemikalieansvarig) som är ansvarig för arbetsmiljö och drift av labbverksamheten.
Ansvarig
Initiering: Förvaltningschef samt chef för Forskning och Innovation, Akademichefer för labbverksamhet
Genomförande: Avdelningschefer vid VS samt chef för Grants and Innovation Office, labbansvarig
Genomförande
Enheterna Verksamhetsstöd och Forskning och Innovation arbetar med administrativt och forskningsnära stöd. VS:s ansvarsområden i denna del är ekonomi, IT, bibliotek, HR, kommunikation och administrativt stöd medan Grants and Innovation Office inom enheten FoI ansvarar för att ge stöd avseende extern forskningsfinansiering och forskningsansökningar samt inom strategisk planering av forskning.
Dialog, åtgärder och återkoppling
VS och FoI för en regelbunden dialog med representanter från akademierna där information om identifierade behov samlas in. På årlig basis sker även formella avstämningsmöten i anslutning till utarbetande av akademiernas och VS:s/FoI:s respektive verksamhets- och handlingsplaner.
VS verksamhet genomgår på årlig basis även audits med externa bedömare där verksamhetsstödsprocesser med koppling till forskning och utbildning är föremål för utvärdering.
Tidplan
Årliga dialoger och avstämningsmöten.
Årliga audits av Verksamhetsstödet.
Kommunikationskanaler
VS och FoI:s verksamhetsplaner, rektors lednings- och kvalitetsråd.
Relaterade styrdokument och mallar
Akademierna måste ha en plan för infrastrukturen, framförallt avseende laboratorier/verkstäder
Huvudsakliga intressenter
Akademichef, prefekt, avdelningschef, forskargruppsledare, forskare, doktorander, controllers.
8. Forskarråd
Bakgrund och syfte
I forskarråd möts linjechefer och kollegiala företrädare för en dialog om pågående och planerad forskning inom högskolans prioriterade områden och dess relation till högskolans och akademis mål och strategier. Forskarrådets syfte är att vara kvalitetsdrivande. Vid forskarråd identifieras vilka åtgärder som är nödvändiga för att viktiga mål ska kunna realiseras, och tidigare planerade åtgärder följs upp.
Ansvarig
Ansvar: Akademichef
Uppföljning: Akademichef
Genomförande
Forskarråd ska ske minst en gång per termin för varje forskningsområde. Forskarråd kan också ske löpande vid flera tillfällen under året.
För forskarråd ska en mötesagenda och uppföljningsbara minnesanteckningar finnas.
Dialog, åtgärder och återkoppling
Dokumentation från forskarråd, inklusive återkoppling av tidigare identifierade åtgärder i forskarråd, sparas i mapp för forskningsområdets kvalitetsarbete.
Tidplan
Möte minst en gång per termin.
Studentinflytande
En doktorand har rätt att vara representerad vid Forskarråd.
Relaterade styrdokument och mallar
- Riktlinjer för forskarråd, dnr 970-22
- Forskarråd vid Akademin för bibliotek, information och IT, dnr 016-20
- Forskarråd vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, dnr 468-21
- Forskarråd vid Akademin för textil, teknik och ekonomi, dnr 417-22
Huvudsakliga intressenter
Akademier, forskargrupper, forskare
9. Forskningsetik och god forskningssed
Bakgrund och syfte
Under högskolans nämnder finns ett inrättat forskningsetiskt utskott som möjliggör för forskare att kunna får stöttning och rådgivning avseende forskningsetiska frågor. Utskottet anordnar även seminarier för att främja god forskningssed i forskning vid lärosätet.
Ansvarig
Högskolans nämnder - etikutskott
Genomförande
Utskottets arbete och aktiviteter ska utgöra stöd till forskare avseende tillämpning av god forskningssed.
Vid misstänkta fall av oredlighet och andra allvarliga avvikelser från god forskningssed har högskolan en fastställd handläggningsordning för hur man ska hantera dessa fall.
Dialog, åtgärder och återkoppling
Det Forskningsetiska utskottet för en kontinuerlig dialog med högskolans nämnder om dess pågående arbete. Utskottet genomför därtill en årlig återrapportering till rektors lednings-och kvalitetsråd om genomförda aktiviteter och insatser.
Tidplan
Utskottet sammanträder sista fredagen i varje månad (aug-maj).
Anordnar ett seminarium per termin.
Forskarutbildningskurs i forskningsetik ges en gång per år.
Kommunikationskanaler
Information om god forskningssed och forskningsetik finns tillgänglig på högskolans webbplats (Forskningsstöd). Information om seminarier tillgängliggörs enligt högskolans gängse rutiner för kommunikation av evenemang och seminarier, exempelvis via notis i högskolans kalendarium.
Relaterade styrdokument och mallar
- Handläggningsordning för ärenden rörande misstänkt oredlighet i forskning dnr 589-21
- Policy för god vetenskaplig praxis vid Högskolan i Borås (dnr 474-05-10
- Organisationsordning för forskningsetiskt utskott, dnr 637-21
Huvudsakliga intressenter
Forskare och doktorander
10. Kvalitets- och verksamhetsdialoger
Bakgrund och syfte
Verksamhets- och kvalitetsdialogerna är en central del i högskolans process för planering och uppföljning avseende att genomföra utbildning och forskning av hög kvalitet samt uppnå högskolans vision och mål.
Dialogerna ingår i högskolans kvalitetsledningssystem och agendan skapas tillsammans av akademi/enhet och rektor.
Ansvarig
Initiering: Rektor
Uppföljning: Stabschef
Genomförande: Rektors stab
Genomförande
Dialogerna planeras in innan verksamhetsårets start och ska genomföras vid minst tre tillfällen.
Inför en dialog finns en dagordning som utgångspunkt för att skapa agendan samt med funktionen att följa upp vad i verksamheten som följer plan och vad som avviker från plan. Dialogerna ska följa akademiernas/enheternas/högskolans normala verksamhetsstyrningscykel och följa upp de inför året fastställda målen och planerna för verksamheten.
Dialog, åtgärder och återkoppling
Dialogerna sker mellan rektor, prorektor, nämnder och respektive verksamhetsdels ledning.
Minnesanteckningar förs och betraktas som arbetsmaterial. Anteckningarna används för att följa upp överenskomna åtgärder. Det ligger på utsedd ansvarig för åtgärderna att dessa genomförs och återrapporteras.
Tidplan
Dialogerna genomförs i enlighet med fastställt årshjul.
Studentinflytande
Studentrepresentant erbjuds att delta vid dialogmötena
Huvudsakliga intressenter
Varierar beroende på vilket område en fråga hör till då dialogernas agenda spänner över hela verksamheten. I ansvaret för en utsedd ansvarig för en åtgärd ligger att tillse att berörda intressenter får insyn.
Uppföljning och utvärdering av kvalitetssystemet för forskning
Stäng Uppföljning och utvärdering av kvalitetssystemet för forskning
Bakgrund och syfte
Uppföljningen ska kontrollera att högskolans kvalitetssystem anpassas så att forskningsverksamheten når en hög kvalitet, att de tillgängliga resurserna utnyttjas effektivt samt att kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för högskolans samtliga forskare.
Avvikelsehantering sker även via nämndråd och i rektors verksamhetsdialoger.
Ansvarig
Initiering: Stabschef
Genomförande: Utsedd projektgrupp/projektledare
Genomförande
Stabschef utser varje år en arbetsgrupp med stöd av högskolans centrala forskningssamordnare. Arbetsgruppen bedriver ett kontinuerligt uppföljningsarbete under året. Staben samlar fortlöpande in statistik och indikatorer från högskolans verksamhet. Högskolans forskningssamordnare bistår med det övriga material gruppen behöver för sitt arbete.
Dialog, åtgärder och återkoppling
Identifierade brister i kvalitetssystemet ska om möjligt rapporteras direkt till rektors lednings- och kvalitetsråd. Berörd verksamhetschef är ansvarig för att identifierade brister åtgärdas inom ramarna för det ordinarie kvalitetsarbetet.
Resultatet av uppföljningen ska dokumenteras av stabschef och högskolans forskningssamordnare i en årlig rapport.
En gång per år presenterar stabschef resultatet av genomförd uppföljning för högskolans ledning och nämnder.
Tidplan
Rektor beslutar om arbetsgruppens sammansättning 1 februari varje år.
Arbetet bedrivs kontinuerligt under året.
En årlig rapport ställs samman senast 31 december.
Kommunikationskanaler
Arbetsgruppens rapporter tillgängliggörs på högskolans webbplats.
Resultatet av genomförd uppföljning presenteras för högskolans ledning och nämnder.
Studentinflytande
Arbetsgruppen kontaktar studentkåren i samband med uppföljningsarbetet.
Relaterade styrdokument och mallar
- Rutin för systematisk uppföljning av kvalitetssystem för forskning vid Högskolan i Borås, dnr 419-21
Huvudsakliga intressenter
Ledning, akademichef, utsedda samordnare vid akademier, forskargruppsledare, forskare, doktorander, nämnder