Genvägar
.
Hoppa till huvudinnehålletNedan finns de vanligaste begreppen inom full kostnadstäckning och indirekta kostnader förklarade.
Direkta kostnader är direkt hänförliga till en viss kostnadsbärare. Begreppet direkta uttrycker att kostnaderna har ett direkt samband och en exakt koppling till en särskild kostnadsbärare. Det är kostnadsbärarens utnyttjande av resurser, huvudsakligen i form av arbete och material, som framkallar dessa kostnader. Direkta kostnader kan bestå av både externa och interna köp/fakturor.
De direkta kostnaderna utgörs av fyra huvudgrupper:
Direkta lokalkostnader
Driftskostnader är ett samlingsnamn på kostnader för inköp av varor och tjänster, till exempel service och underhåll, resekostnader, extern representation och konsulttjänster.
SUHF-modellen innebär att full kostnadstäckning eftersträvas. Detta medför att en kostnadsbärare (projekt) ska bära samtliga kostnader, såväl direkta som indirekta, för den planerade verksamheten.
Indirekta kostnader definieras som de kostnader som är gemensamma för alla eller flera kostnadsbärare. Begreppet indirekta uttrycker att kostnaderna inte har ett direkt utan ett indirekt samband till en kostnadsbärare. Detta innebär att det inte är kostnadsbärarens egna aktiviteter utan nyttjandet av gemensamma resurser i form av ledning, tjänster, service och infrastruktur i organisationen som genererar kostnaderna. De indirekta kostnaderna omfattar inte lokalkostnader.
Kostnadsbärare är en avgränsad verksamhet inom högskolan, som ska synliggöra ekonomiskt resultat (intäkter och kostnader) i redovisning och kalkylering. Kostnadsbärarna finns på den lägsta nivån - i kärnverksamheten vid institutionerna - men också i mindre omfattning på central nivå. Kostnadsbärarna ska vara fullfinansierade och ska ”bära” högskolans totala kostnader; d v s sina egna direkta kostnader och en rättvisande andel av de indirekta kostnaderna.
Inom forskningen är som regel varje forskningsprojekt en kostnadsbärare. En institution eller en forskargrupp består därför vanligen av flera kostnadsbärare.
Med kärnverksamhet menas all verksamhet som bedrivs vid högskolan i syfte att uppfylla det övergripande verksamhetsmålet och som inte är att betrakta som stöd eller ledning, oavsett var i organisationen den bedrivs.
Kostnader för stödfunktioner på högskole- och akademigemensam nivå. När de har fördelats till kostnadsbärarna benämns de OH, overhead.
Stödverksamhetens kostnader (på högskole- och akademigemensam nivå) räknas om till ett procentuellt påslag. Detta procentuella påslag utgör OH-påslaget. Vid beräkning används direkt lön som kostnadsbas.
Med stödverksamhet menas de gemensamma aktiviteter som bedrivs av stöd- och ledningsfunktionerna på de olika nivåerna.