Ny forskning om polisens arbete i kampen mot radikaliseringen

– Radikalisering i Sverige har förändrats. Det handlar inte längre enbart om organiserade grupper som bejakar våld i politiskt eller ideologiskt syfte, utan i allt högre grad om individer som radikaliseras på egen hand – ofta är de unga, och ofta sker det genom våldsbejakande propaganda på nätet, säger Robin Andersson Malmros, doktor i offentlig förvaltning och lektor i polisiärt arbete vid Akademin för polisiärt arbete vid Högskolan i Borås.

Förutom det växande hotet från våldsbejakande extremism så har Polismyndighetens roll i arbetet mot radikalisering samtidigt breddats från ett renodlat spanings- och ingripandeuppdrag till att också inkludera förebyggande av radikalisering.

Säkerhetspolisen menar att det är avgörande att extremistmiljöernas tillväxt och rekryteringsmöjligheter minskar i ett tidigt skede – långt innan radikaliseringen resulterar i attentat och våldsbrott. Men den våldsbejakande extremismen och terrorismen har blivit alltmer komplex. Den är svårare att upptäcka, och därmed också svårare för Polisen att förebygga och bekämpa. Dessutom är arbetet mot radikalisering en balansgång mellan samhällets säkerhet, och enskilda individers frihet och rättigheter om att skyddas från samhällets kontroll och övervakning. 

Hoppas kunna beskriva ”hur:et” i polisens arbete

Forskningsprojektet som nu inleds ska undersöka hur polisanställda förstår och arbetar med radikalisering.  Detta genom att analysera hur poliser uppfattar och hanterar radikalisering, och vilka kunskapskällor de lutar sig mot i sina bedömningar. Robin Andersson Malmros leder forskningsprojektet:

–  Polisen har en självklar och viktig roll i arbetet med radikalisering och myndigheten har gjort ett antal större förändringar i sin organisering efter terrorattentatet på Drottninggatan 2017. Men det är också ett komplext arbete där säkerhetsaspekter behöver vägas mot demokratiska- och sociala perspektiv. För att klara den balansgången behövs god kunskap och rutiner, och det är sådana aspekter jag undersöker, förklarar Robin.

Studien kommer att baseras på fokusgruppsintervjuer där polisanställda får ta del av fiktiva, men verklighetstrogna, fall av radikaliseringsprocesser som leder till högerextremt respektive islamistiskt våld, utifrån vilka de polisanställda ska ta ställning till.  

– Jag hoppas att genom det här forskningsprojektet kunna beskriva ”hur:et” på sätt som inte gjorts tidigare, och att det kommer att belysa delar av det polisiära arbetet mot radikalisering som Polismyndigheten kanske inte själva är medvetna om.

Och forskningen behövs, för trots den ökade polariseringen i världen, vilken utgör en grogrund för våldsbejakande ideologier i samhället, saknas det i dag i princip helt forskning om polisens arbete mot radikalisering, såväl i Sverige som i övriga Europa.

Forskning som ska gynna både dagens och morgondagens poliser

Robin Andersson Malmros har gedigen erfarenhet inom ämnet radikalisering och extremism.  Han är, förutom doktor och lektor, även biträdande föreståndare för Segerstedtinstitutet – ett nationellt centrum för utbildning och forskning om våldsbejakande extremism, rasism och antisemitism.

– Jag har en bakgrund i ungdomsarbete inom ramen för socialtjänstens verksamhet, vilket fick mig att bli intresserad för frågor som rör radikalisering och extremism. I dag undervisar jag på polisutbildningen kring dessa frågor och är kursansvarig för Polismyndighetens uppdragsutbildning om radikalisering.

Så förutom att de stundande forskningsresultaten tros kunna leda till metodutveckling och förbättringsarbete inom polisens arbete, så kommer resultaten även att användas i undervisningen för framtidens poliser på polisutbildningen i Borås.

Bevis på en forskningsverksamhet på frammarsch

Forskningsprojektet ”Polisiärt arbete mot radikalisering ” finansieras av FORTE – forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd. Projektet har beviljats närmare tre miljoner kronor, vilket är det största beviljade forskningsprojektet vid Akademin för polisiärt arbete vid Högskolan i Borås sedan akademins start.  

– Projektet är väldigt viktigt för Akademin för polisiärt arbete. Vi har sedan tidigare bland annat en polisutbildning i yttersta klass, och flera väldigt populära kurser i kriminologi. Detta projekt är ett bevis på att vår forskningsverksamhet är på väg i samma riktning, säger akademichef Stina Sundling. 

Läs mer

Läs mer om forskningsprojektet Polisiärt arbete mot radikalisering
Läs mer om Robin Andersson Malmros
Läs mer om forskargruppen Polisiära studier