Människors hälsa är beroende av en livskraftig miljö och av att tillgångar fördelas rättvist. Ekonomi, samhälle och miljö liksom samspelet däremellan är centrala komponenter för att uppnå bättre hälsa. Ett samhälles nivå på avfallshantering kan belysa hälsa och välbefinnande, så även samhällets inställning till miljöskydd och förvaltning. Effektiv avfallshantering kan minska mängden hälsoproblem, samhällsproblem och ekonomiska problem och ytterligare förbättra människors möjligheter att utvecklas.

Mängden avfall har ökat över hela världen på grund av en ökande befolkning, snabb urbanisering, ökad materialförbrukning och ökad levnadsstandard. Samhällen i låg- och medelinkomstländer, inklusive Indien, står inför stora utmaningar för att tillhandahålla bättre avfallshanteringstjänster till befolkningen. Förbättrade avfallshanteringssystem försvåras dock av bristande organisation och ekonomiska resurser, liksom systemets komplexitet och multidimensionalitet. Bättre sortering och avfallshantering är emellertid avgörande för att upprätthålla miljöbalansen under snabb socioekonomisk utveckling. Interventioner för att öka avfallssortering på hushållsnivå är nödvändiga för att uppmuntra hushållen att ta ansvar för att hantera sitt avfall på ett mer hållbart och miljövänligt sätt. Avfallssortering har också en ekonomisk potential. Men att sortera avfall är för många en tråkig uppgift som kräver både tid och ansträngning. För närvarande ligger fokus för avfallshanteringen på tekniska aspekter, medan sociala aspekter och könsaspekter i stor utsträckning ignoreras. Dessutom kan andra faktorer som ålder, klass, ras eller religioner, anställningstyp, utbildning, status i familjen och i samhället också påverka människors förståelse för avfall och deras förmåga att sopsortera.

Syftet med denna studie är att utveckla en bättre förståelse av hushållsavfallshantering för att uppnå ett förbättrat välbefinnande och i slutändan ett hållbart samhälle och en hållbar miljö. Mer specifikt strävar vi efter att genom en randomiserad studie förstå om en kombination av volontär-baserade utökad information och standardiserade informationspaket kan användas för att öka sorteringen av avfall på hushållsnivå jämfört med att endast ge standardinformation. Detta kommer att genomföras i en randomiserad studie. Vi kommer också att genomföra fokusgruppsdiskussioner och intervjuer för att förstå lokala målgruppers kunskaper och attityder om olika typer av avfallssortering på hushållsnivå. Projektet kommer att fokusera på urbana hushåll i Ujjain i den centralt belägna staten Madhya Pradesh i Indien.

I detta indo-svenska projekt kommer vi att:

1. dokumentera och analysera den nuvarande situationen vad gäller avfallshantering på hushållsnivå och kommunnivå kring sopsortering, mottaglighet, beredskap, utmaningar och hinder i en stad i centrala Indien och
2. testa effekten av volontärer-baserad utökad information för att sortering av sopor på hushållsnivå, genom ett randomiserat klusterförsök. 850 hushåll i 2 kluster i Ujjain i provinsen
   Madhya Pradesh i Indien kommer att rekryteras till studien och slumpmässigt delas in i 2 grupper 1) en kontrollgrupp som bara får basal information om sopsortering 2) en interventionsgrupp med basal information med ytterligare volontär-stöd. Vi kommer att följa
   alla hushåll under 18 månader och genomföra veckovisa besök för att väga sorterat avfall. Det primära måttet är genomsnittlig andel av sorterat avfall. Den föreslagna studien kommer att ge information om effekten och utmaningarna för att implementera ett system för avfallssortering baserat på volontärer och kommer att bidra till en förståelse för hur hushållens avfallssortering påverkar samhällets och miljöns hållbarhet.