Den militära miljön har förändrats vilket innebär frånvaro av skiljelinjer mellan egna och fientliga styrkor, hög rörlighet och högt tempo samt isolerade små enheter. Det kan innebära att ett antal skadade snabbt kan överhopa tillgängliga resurser och att den skadade finns i ett icke säkrat område. Tillgången till sjukvårdsutrustning är begränsad och den som omhändertar är som regel ensam, omhändertagandefasen är oftast utdragen och evakueringen är vanligen fördröjd. Omhändertagande av akut skadade eller sjuka i krig, eller krigsliknande situationer, är av stor betydelse för soldatens överlevnad och stridsmoral.

Att vårda i en sådan miljö ställer vårdaren inför etiska dilemman, framförallt av prioriteringskaraktär, där vårdaren kan behöva göra val mellan olika personer som är i behov av vård. Likaså kan försvarstaktiska krav komma i konflikt med vårdprioriteringar. Inom svensk hälso- och sjukvårdskontext, vilket även omfattar internationella stridsinsatser, ska sådana prioriteringar utgå från den etiska plattform som presenteras i prioriteringspropositionen och som är reglerad i hälso- och sjukvårdslagstiftningen (HSL). Det finns signaler om att de prioriteringar som görs i stridsmiljö på olika sätt kan avvika från dessa riktlinjer. Kanske är det även så att dessa riktlinjer är dåligt anpassade för en stridsmiljö och behöver kompletteras eller utvecklas på olika sätt. Idag vet vi inte särskilt mycket om vilka etiska dilemman (framförallt med fokus på prioriteringar) man stöter på vid vårdande i stridsmiljö eller hur dessa hanteras. För att kunna utveckla etiskt väl underbyggda strategier för att hantera sådana dilemman krävs vidare kunskap.

Vårdandet sker i en situation av ständigt överhängande hot och där hotet kommer från andra människor som i samband med stridsinsatser kan komma att skadas på ett sätt som kräver vård. Det finns begränsad kunskap om hur vårdarnas existentiella situation ser ut och hur det påverkar deras syn på patienter och vårdande. Vi vet inte heller huruvida detta kan påverka vårdaren i sin dagliga gärning efter hemkomst.

Syftet med föreliggande projekt är att studera etiska och existentiella dilemman hos militär sjukvårdspersonal i samband med vårdande i stridsmiljö utifrån följande frågeställningar:

1. Hur upplevs den existentiella situationen att vårda i stridsmiljö?
2. Hur påverkas vårdandet efter hemkomst av att vårda i stridsmiljö utifrån ett etiskt och existentiellt perspektiv?
3. Hur kan man normativt argumentera i relation till etiska prioriteringsdilemman i stridsmiljö?