Frågeställningarna som undersöktes var bland annat:

• Hur påverkar den nya kemiska sammansättningen bäddagglomerering, påslag, askflöden, askkvalitet, emissioner och partikelstorleksfördelning?
• Är det möjligt att med den ökade fukthalten, som inblandning av biomal innebär, köra pannan med en sänkt bäddtemperatur på ca 750 ºC?

Projektet baseras på försök som genomförts på Borås Energi och Miljös två 20 MWt BFB avfallspannor i Borås. Dessutom har resultat som tagits fram inom tidigare Waste Refinery-projekt, ”Sänkt bäddtemperatur” WR19, använts som jämförelse i vissa fall. Normalt eldas pannorna med en bränsleblandning som består av 80 procent sorterat brännbart verksamhetsavfall och 20 procent sorterat hushållsavfall. Denna blandning består till största delen av papper, plast och trä. Med inblandningen av biomal, som är animaliska biprodukter som krossas till en pumpbar massa, förändras till viss del den kemiska sammansättningen på bränslemixen.

Resultaten från försöken visade att inblandningen av biomal påverkade bränslets kemiska sammansättning men att variationen i sammansättningen på det ordinarie avfallsbränslet kan vara stora. Det som tydligt slog igenom var att inblandning av biomal:

• Ökade fukthalten
• Sänkte värmevärdet
• Ökade halten av kväve, kalcium och fosfor
• Minskade halten bly på grund av den låga koncentrationen i biomal

Det gick dock inte att se några stora skillnader på grund av biomalinblandningen i halterna av natrium, kalium, svavel och klor, element som är betydelsefulla för uppkomsten/motverkan av bränslerelaterade driftsproblem.

De ökade halterna av kalcium och fosfor berodde till största delen på biomalens innehåll av krossat benmaterial och påverkade till viss del sammansättningen på de olika sand/askströmmarna där de största förändringarna var att halten kalcium och fosfor ökade. Dessutom kunde man notera en minskning av blyhalten i samtliga askströmmar. Kalcium-fosforföreningarna visade sig vara stabila vid de temperaturer som råder i förbränningen och inga tecken på reaktioner mellan fosfor och andra föreningar kunde påvisas. Resultaten visade att samförbränning med biomal hade följande positiva effekter på driften:

• Bäddtemperaturen sjönk, men det krävs >20 % inblandning för att nå ca 750 ºC.
• Risken för bäddagglomerering minskade.
• Emissionen av NOx minskade samtidigt som förbrukningen av ammoniaklösning sjönk.
• Mängden beläggningar på tempererade provtagningsringar, som exponerats i rökgasen, minskade d.v.s. ingen ökad risk för påslag på överhettartuber.

Slutsatsen är att pannorna gick att köra på ett säkert sätt med inblandning av biomal.

Pettersson, Anita

Moradian, Farzad

Herstad Svärd, Solvie