Projektet koncentrerar sig på hur data produceras, delas och (åter)skapas mellan applikationer, tjänster, människor, organisationer och andra aktörer för att identifiera och förstå möjligheter och utmaningar kring miljömässig styrning och dess betydelse i människors vardag.

Projektet har som mål att:

• Bidra med insikter om meningsskapande för miljön i situerade praktiker som involverar databaserade tekniker.
• Tillhandahålla kritiska förhållningssätt till de föränderliga förhållandena för meningsskapande för miljön i datafierade informationskulturer och identifiera områden för tänkbara regulatoriska eller pedagogiska insatser.

Forskningsfrågor:

1. På vilka sätt formar informationsteknik och data meningsskapande för miljön i olika sammanhang och hur är de inblandade i hållbarhetskonflikter och informationsstörningar i samhället?
2. Hur samkonstrueras kontradiktoriska föreställningar av informationsteknik och data och vilka utmaningar kan detta innebära för miljömässig styrning och miljökommunikation?
3. På vilka sätt påverkas meningsskapande för miljön av infrastrukturella förhållanden och hur kan insikter i denna relation vara till nytta för politik, inklusive reglerande och utbildande insatser?

Projektet utgörs av tre fall och en observatory:

• Första fallet handlar om hur miljöappar skapar och tillskriver mening i människors vardagliga praktiker.
• Andra fallet fokuserar på environmental social governance (ESG) och undersöker kommunikationspraktiker som uppstår när framväxande datatekniker bäddas in i försörjningskedjor för att öka förtroende och ansvar i system för hållbarhetscertifiering.
• Tredje fallet undersöker dataresor inom opinionsbildande koalitioner, till exempel grupper bestående av aktörer som arbetar för gemensamma samhälleliga eller politiska mål.
• En observatory som tillser trender inom data- och informationsteknologier av relevans för miljökommunikation och sker i samarbete med Svensk biblioteksförening, Wikimedia Sverige och Search Studies Research Group vid Hamburg University of Applied Science. Forskningsprogrammet   M-EC II:s övergripande ambition är att integrera en bred och avancerad förståelse för miljökommunikation i forskning, policy och politik i syfte att stärka omställningen till ett mer hållbart samhälle.

Programmets vision är att Sveriges hållbarhetsarbete vid ingången av år 2035 understödjs av transformativa kommunikationspraktiker och fungerar som en internationellt erkänd modell för kritisk och förändringsorienterad miljökommunikation som bygger på socialt legitimerade praktiker. Forskningsprogrammet bygger vidare på det arbete som genomfördes inom Mistra Miljökommunikation I mellan 2020–2023.

Läs mer om forskningsprogrammet M-EC II på slu.se

Informationskulturer, data och teknologi i miljökommunikation (M-EC WP1) är ett samarbete mellan forskare från

• Bibliotekshögskolan
• Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU)
• University of Texas i Austin

Ytterligare partners:

• Svensk biblioteksförening
• Wikimedia Sverige
• Naturvårdsverket
• Nudie Jeans
• Search Studies Group at the Hamburg University of Applied Science
• Search Studies Group at the Hamburg University of Applied Science, Result Assessment Tool (RAT)

Programvärd:

• Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU)

Konsortiets partners:

• Uppsala universitet
• Lunds universitet
• Högskolan i Borås
• University of the Sunshine Coast, Australien
• University of Texas i Austin, USA
• Samt kommuner och offentliga myndigheter, företag, frivilligorganisationer och andra medlemsorganisationer, forskningsinstitut och organisationer inom konst, museer och media.

Programchefer:

• Sofie Joosse, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU)
• Eva Friman, SWEDESD, Uppsala universitet