Sammanfattning av rapporten

Rapporten beskriver det allmänna läget för svensk kulturpolitiskt relevant forskning, de behov som finns av översikter över denna samt och flera tänkbara databaslösningar på detta. Vi diskuterar också flera tänkbara modeller för databaser över området. Slutligen föreslår vi en utbyggnad i två steg, som dock även förutsätter vidmakthållandet av existerande strukturer.

Utgångspunkt: att bevara det som redan finns inom SweCult och Centrum för kulturpolitisk forskning, samt vid olika myndigheter, som t.ex. vid Riksantikvarieämbetet. Forskningens fortsatta utveckling i Sverige förutsätter en bibehållen grundläggande infrastruktur i form av tidskrifter, forskningsöversikter och konferenser. Ska nuvarande nivå i denna kunna bibehållas krävs långsiktigt tryggad finansiering skild från forsknings- och fakultetsanslag.

Vidareutveckling, steg 1:
• återuppta nyhetsbrevet, eventuellt också i pappersform.
• utveckla en aktiv Webbportal gemensam för SweCult och Centrum för kulturpolitisk forskning.
• skapa länksamlingar och sökguider för de kulturpolitiska forskningsresurser som redan finns.
• samt arbeta med informationsspridning och nätverk via nya sociala medier såsom till exempel blogg eller Facebook.

Vidareutveckling steg 2:
• utveckla en forskardatabas.
• återanvända materialet i databasen Kulpol om det är möjligt.
• utveckla forskningsöversikter samt annan publikationsverksamhet .
• utöka samarbetet mellan SweCult och Centrum för kulturpolitik forskning i form av seminarier och konferenser, samt workshops och kursdagar för praktiker.
Övriga viktiga punkter för en lyckad satsning på en vidareutvecklad infrastruktur för den kulturpolitiskt relevanta forskningen är:
• att existerande centra för den kulturpolitiska forskningen i Sverige fortsätter samarbeta även kring infrastrukturen för forskningen.
• att den forskning som skall dokumenteras innefattar relevant forskning i hela Norden.
• att personal med för uppgiften lämplig utbildning och kompetens arbetar med dessa frågor.
• att den tekniska supporten tryggas långsiktigt om uppbyggandet av någon form av databas skall ingå i satsningen.
De tillägg som görs ovan är  i första hand inriktade på kommunikationen mellan forskarna och kulturområdets praktiker och administratörer.
I samtliga modeller förordas att en statlig myndighet är ytterst ansvarig för dessa tillägg för att därigenom trygga relevansen för områdets praktiker. Själva arbetet med att upprätthålla databaser och andra kommunikationslösningar kan dock i de flesta fall dock med fördel förläggas till en etablerad forskningsmiljö.