Arbetet mot radikalisering innebär att polisanställda ska identifiera och hantera individer där det bedöms föreligga en framtida risk för ideologiskt motiverad brottslighet. Arbetet kan vara en viktig komponent i att skydda samhället mot terrorism, men det spekulativa momentet utgör en komplex utmaning ur både säkerhets- och demokratiperspektiv. I Sverige saknas det helt empirisk forskning i ämnet.

Studies övergripande syfte att utforska och analysera hur polisanställda, vilka har uppdrag kopplade till eller som i det vardagliga arbetet berörs av radikalisering, beskriver radikalisering som fenomen samt skildrar arbetet med att bedöma och hantera misstänkta fall av radikalisering. Mer specifikt ämnar studien undersöka (1) de polisanställdas förståelse för radikalisering och vilka kunskapskällor denna förståelse bygger på. Ett annat centralt intresse i studien är (2) bedömningsarbete i förhållande till radikalisering. Av särskilt intresse är hur polisanställda beskriver och värderar de arbetsprocesser (=hur Polisen arbetar med bedömningsarbetet) och riskbedömningsverktyg (=vilka instrument/underlag som strukturerar riskbedömningsarbetet) som eventuellt används i förhållande till individer som bedöms vara i risk för eller är radikaliserade. Vidare syftar studien att undersöka hur (3) polisanställda beskriver vilka förebyggande praktiker de använder, både i förhållande till lokalsamhällen, grupper och individer, för att upptäcka eller förhindra radikalisering. Integrerat i ovanstående delsyften är att undersöka om polisanställda förstår, bedömer och hanterar radikalisering till olika extremistiska miljöer på skilda sätt.