Syfte och mål

Textil- och klädindustrin har alltmer börjat använda cirkulära affärsmodeller. Dessa bygger främst på återvinning och second-hand försäljning av kläder, men under den senaste COVID-19 pandemin har cirkulära affärsmodeller också efterfrågats för bland annat textil skyddsutrustning. Införandet av cirkulära affärsmodeller går dock långsamt, och för att kunna skala upp användningen av dem ytterligare behöver de ”kaskadsystem” av aktiviteter där de cirkulära affärsmodellerna ingår utvecklas. Dessa system är dock komplexa och innehåller en rad olika typer av konflikter vad gäller mål, design och resursbehov, vilket ger upphov till organisatoriska spänningar i systemen. Syftet med projektet är att utforska dessa strategiska spänningar och de förmågor som krävs för att integrera cirkulära affärsmodeller i ett textilt kaskadsystem, samt föreslå relevanta mått för att utvärdera deras prestanda.

Förväntade effekter och resultat

Projektets teoretiska bidrag består främst av en fördjupad förståelse för uppskalning av cirkulära affärsmodeller i textila kaskadsystem. Detta uppnås genom att projektet inte bara beskriver enstaka cirkulära affärsmodeller och underliggande resursflöden, utan också förklarar de organisatoriska spänningar som hindrar utveckling och innovationer på en högre nivå där kaskadsystemen fokuseras. Resultaten från projektet bidrar också till en ökad förståelse för hur cirkulära affärsmodeller i textila kaskadsystem kan bidra till utvecklingsmålen i Agenda 2030. Framförallt bidrar projektet till att målen 8, 9, 12 och 17 uppfylls, där deltagande företag och ekosystem, policy och lagar, såväl som konsumenters värderingar och uppfattningar kan påverkas i en positiv riktning.

Studien ligger väl i linje med FORMAS prioriterade områden. Dess mål är också kopplade till EUs nyligen antagna handlingsplan för cirkulär ekonomi för hållbar tillväxt där cirkulära affärsmodeller ur ett systemperspektiv inom textilier är ett prioriterat område. Projektets mål ligger också i linje med de globala intressen som finns för att ta itu med onödig plastanvändning som uppstår på grund av engångs-skyddsutrustning i samband med COVID-19 pandemin.

Planerat upplägg och genomförande

Teoretiskt bygger projektet på en kombination av paradox-, dynamiska förmågor- och kaskadsystemteorier. Medan paradoxteorin bidrar till förståelsen för de organisatoriska spänningar som uppstår när man hanterar flera cirkulära affärsmodeller inom ramen för ett kaskadsystem, syftar teorin kring dynamiska förmågor till att identifiera och förklara de resurser, möjligheter och affärsmodellinnovationer som behövs för att övervinna dessa spänningar. Slutligen bidrar teori kring kaskadsystem till utvecklingen av relevanta nyckeltal som kan användas för att mäta effektiviteten i de cirkulära affärsmodeller som finns i kaskadsystemen. Tillsammans ger dessa teorier en bra grund för projektets syfte och forskningsfrågor.

Projektet pågår i fyra år och bygger på tre delstudier. Den första studien baseras på en Delphi-ansats som utforskar organisatoriska paradoxer/spänningar samt vilka utmaningar och hinder dessa utgör för uppskalning av cirkulära affärsmodeller på en strategisk, taktisk och operativ nivå. Resultaten från Delphi-studien fungerar som grund för delstudie två, där fördjupade fallstudier genomförs. Dessa fallstudier bygger på tre specifika fall där cirkulära affärsmodeller i kaskadsystem spelar en viktig roll; (1) i svenska detaljhandelsföretag, (2) i globala klädnätverk, samt (3) bland indiska producenter som tillverkar skyddsmasker som använts under COVID-19 pandemin. Tillsammans ger dessa fallstudier en bred förståelse för hur dynamiska förmågor och affärsmodellinnovation bidrar till att övervinna de spänningar som hindrar uppskalningen av cirkulära affärsmodeller i kaskadsystem. Avslutningsvis bidrar den tredje delstudien - genom fokuserade intervjuer och konceptuell analys – till framtagande av ett ramverk av nyckeltal som mäter prestanda och effektivitet i dessa affärsmodeller