Denna avhandling syftar till att undersöka informationspraktiker i medborgarforskning som berör biologisk mångfald i Sverige och att förklara dessa praktikers roll och mening för de aktiviteter som medborgarforskarna engagerar sig i. En metodologisk och tre empiriskt inriktade artiklar utgör tillsammans denna sammanläggningsavhandling.

Avhandlingen fokuserar på att undersöka hur informationspraktiker varierar i relation till epistemiska intressen medan de samtidigt anpassas utifrån de rutinartade aktiviteter som äger rum bland deltagarna; hur värden så som auktoritet, trovärdighet och validitet skapas; och hur materiella objekt begränsar och möjliggör informationspraktiker. Resultaten visar att även om medborgarforskningens slutligt producerade data utgör prydligt strukturerade representationer av genomförda artrapporter så, exporterbara för analys och beslutsfattning, så är inte informationspraktikerna som leder dit raka och oproblematiska utan bör snarare förstås som slingrande stigar till artrapporter. Avhandlingen nyanserar därmed den nuvarande förståelsen av frivilliga insatser för övervakning av biologisk mångfald genom en fördjupad kunskap kring deltagarpraktiker.