I samband med att patienter ska genomgå kirurgiska ingrepp utsätts de för flera risker under den perioperativa perioden, det vill säga före, under och efter ingreppet (pre-, intra- och postoperativa fasen). En av de äldsta och vanligaste bieffekterna vid anestesi är att patienterna utvecklar perioperativ hypotermi, det vill säga en kroppstemperatur under 36 grader Celsius. Det kan leda till komplikationer som ökad blodförlust, postoperativa sårinfektioner, frosskakningar samt ett stort obehag av att frysa.

Sedan 90-talet finns omfattande medicinsk forskning om vad perioperativ hypotermi är, vilka risker som finns och hur det kan undvikas med värmebevarande hjälpmedel dvs. varmluftstäcke, filtar, skjortor, varma vätskor, elektriska filtar/madrasser. Dock visar forskning att följsamhet till de rekommenderade värmebevarande hjälpmedlen fortfarande är låg 5–67 procent. Vilket beror på flera faktorer som tillgång till värmebevarande hjälpmedel, avsaknad av tydliga riktlinjer, ekonomiska varningar, kommunikation – åsiktsskiljaktigheter mellan operationsteamets medlemmar, kunskapsbrist, osäkerhet att göra fel, tidspress och kultur på arbetsplatsen. Där flera av dessa faktorer hänvisas till avsaknad av stöd ifrån ledning och organisation, varför behov finns för att utforska ledningens och organisationens perspektiv. Vidare är forskningen kring patientens upplevelse av termisk komfort och diskomfort svagt beforskat och behöver studeras ytterligare.

Referensgrupp:
David Brunt, Linnéuniversitetet
Ulla Kerren, Linköpings Universitet

Projektet finansieras internt av Högskolan i Borås