BHS: Disputation Björn Ekström

Björn Ekström disputerar inom Biblioteks- och informationsvetenskap med avhandlingen:

Winding paths to species reports: Information practices in biodiversity citizen science

Länk till Diva (tillgänglig tre veckor innan disputationen)

Opponent är Fil. dr Olle Sköld.

Betygsnämndsledamöter är docent Trine Schreiber, Köpenhamns universitet,  docent Michela Cozza, Mälardalens universitet och professor Tuomas Harviainen Tampere university. 

Disputationsordföranden är professor Jutta Haider.
Disputationen ges på engelska.

Huvudhandledare: Ola Pilerot
Biträdande handledare: Veronica Johansson

Publik kan ta del av disputationen på plats i sal C203.

Abstract
Medborgarforskning, allmänhetens deltagande i forskning, är ett allt vanligare tillvägagångssätt för att producera data kring flora och fauna. Sådana data används för att förstå klimat- och miljörelaterade problem och som underlag till tjänstemäns beslutsfattande i naturvårdsinsatser. Denna avhandling syftar till att undersöka informationspraktiker i medborgarforskning som rör biologisk mångfald i Sverige och att förklara dessa praktikers roll och mening för de aktiviteter som medborgarforskarna engagerar sig i. En metodologisk och tre empiriskt inriktade artiklar utgör tillsammans denna sammanläggningsavhandling.

Genom en praktikteoretisk ansats betonas i avhandlingen sociomateriella, relationella och situerade kvalitéer i det studerade empiriska fältet. Ansatsen inkluderar följande teoretiska begrepp från praktikteori och teknik- och vetenskapsstudier: variationer av praktiker, gränsobjekt, epistemiska objekt och inskriptioner. Studien föreslår en kombination av metoder av spåretnografi och traditionella kvalitativa metoder så som intervjuer och deltagande observation för att studera informationspraktiker i relation till informationssystem. För att kunna studera dessa praktikers förekomst och distribution över tid och plats används denna metodologiska kombination, genom att analysera metadata som spår av praktiker, i två av avhandlingens delstudier.

I studien skildras praktikvariationer – så som observation, identifiering, rapportering, samlande och kurering av arter, liksom validering och beslutsfattande baserat på artrapporter – samt hur dessa hänger samman. Resultaten visar att vardaglig, frivillig artdataproduktion formas genom användandet av materiella objekt. Studien visar också att konkurrens mellan medborgarforskare inverkar på dataomfattning, och att osäkerhet kring förståelsen av validerade rapporter kan leda till problem i samband med bedömningar av datagiltighet. Studien betonar vidare hur värden som trovärdighet, auktoritet och validitet skapas. Trovärdighet bedöms genom andra deltagares övervakning och av deltagare som tilldelats roller som validerare. Validitet utgör ett eftersträvansvärt värde för deltagarna. Validitet kan uppnås genom att omvandla fysiska observationer till artdata i relation till vad som betraktas som trovärdiga artrapporter. Genom att tillskriva artrapporter objekt så som fotografier och andra metadata kan rapporternas trovärdighet stärkas. Trovärdighet, auktoritet och validitet konstrueras på ett distribuerat vis mellan deltagare och en rik uppsättning sociomateriella praktiker och verktyg.

Relaterat till kopplingen mellan spåretnografin och de traditionella kvalitativa metoderna presenteras en empirisk undersökning av hur deltagare i en botanisk fältexkursion inbegrips i informationspraktiker i relation till verktygens materiella aspekter. Under fältarbetet äger ständiga förhandlingar rum i relation till materiella objekt så som luppar och applikationer. Kunskap kring taxonomiska uppgifter i informationssystem för rapportering bidrar till dessa förhandlingar. Resultaten visar att den kunskap som formas genom fältarbete både begränsas och utökas när den översätts till artdata genom informationssystem så som Artportalen. Informationspraktikerna ger upphov till situerade förhandlingar om tolkning och kunskap, för vilka verktygen är konstituerande. Genom snåriga och sammanflätade praktiker formas så småningom strömlinjeformade och ordnade artdata.

Den avslutande diskussionen ansluter till avhandlingens syfte och konstaterar att studien som helhet visar att de sammanhängande men varierade, röriga och förhandlingsingjutna informationspraktikerna spelar en nyckelroll i formandet av medborgarforskning om biologisk mångfald. Även om medborgarforskningens slutligt producerade data utgör prydligt strukturerade representationer av genomförda artrapporter, exporterbara för analys och beslutsfattning, så är inte informationspraktikerna som leder dit raka och oproblematiska utan bör snarare förstås som slingrande stigar till artrapporter. Genom att betona de utagerade informationspraktikerna, den tävlingsinriktade tendensen hos deltagare att rapportera sällsynta observationer och deltagarnas gemensamma formande av trovärdighet och auktoritet så nyanserar avhandlingen den nuvarande förståelsen av frivilliga insatser för övervakning av biologisk mångfald. Informationspraktikernas röriga aspekter kan ge upphov till partiskhet i den mening att deltagare är benägna att rapportera sällsynta eller tidigare osedda arter. Samtidigt är en betydelsefull aspekt för deltagarna att bidra med en stor mängd giltiga rapporter. Det framgår också att de verktyg som används för att rapportera observationer emellanåt är anpassade för specifika artgrupper och inte helt konfigurerade för att registrera den bredd av aktiviteter som sker i fält. Baserat på dessa resultat föreslås det att hänsyn bör tas till de variationer av informationspraktiker som förekommer, hur de sammanflätas och hur de anpassas. Detta kan bidra till en rikare förståelse av rapportvalidering, motverka eventuell partiskhet vad gäller datarapportering och bidra till en utveckling av funktionsrika, användarvänliga verktyg för rapportering.