Modell för produktion av digitala lärobjekt för distansundervisning testas

– Vi arbetar nära det stora projektet ”Expertkompetens Steg 2: Datadriven tjänsteutveckling” där yrkesverksamma inom IT-sektorn, en bransch som befaras drabbas extra hårt av coronapandemin, erbjuds kompetensutvecklingsinsatser, säger projektledare Susanne Jämsvi, universitetslektor i Pedagogiskt arbete.

Professionellt framtagna digitala lärobjekt i distansundervisning har två syften. Dels att ta fram bra digitala lärobjekt där studenternas lärande är i fokus. Dels att lärarna kompetensutvecklas inom området. Målet är att lärarna i slutändan ska ha kunskap att själva kunna producera och spela in professionella lärobjekt. Inom projektet genomförs nu workshoppar med kursansvariga lärare inför att de ska skapa digitala lärmoment i sina kurser. Inför workshopen förbereder sig läraren med att systematiskt gå igenom lärmomenten i kursen för att identifiera vilka moment som skulle kunna fungera som digitala lärobjekt. Den här fasen av projektet syftar till att ta fram en modell för hur högskolan ska arbeta med framtagandet av digitala lärobjekt, inklusive planering och produktion.

— Det innebär inte bara att de digitala lärmomenten utvecklas utan också att vi får till ett uppskattat samtal om hela kursupplägget. Från projektets sida är två högskolepedagoger och en medieproducent med under workshopen och har en dialog med lärarna om de lärmoment som ska digitaliseras, det blir en naturlig integrering av bild, ljus, text, manus och pedagogik, fortsätter hon.

Under workshopen görs en detaljplan för de kursmoment som ska digitaliseras. Stort fokus läggs på metodik kring hur man presenterar något så att det blir en bra digital produktion.

Hittills har workshoppar inom projektet genomförts för kurser inom Data science och de digitala lärobjekt som genererats där har främst varit föreläsningsinspelningar, men även quiz och digitala labbmiljöer. Andra exempel på digitala lärmoment kan vara interaktiva inspelningar och guider av olika slag.

– Oavsett vilken typ av digitalt lärobjekt som passar för ett kursmoment så är grundarbetet inför produktion avgörande. Innehållet behöver en systematisk genomgång och noggrann bearbetning för att kunna generera ett digitalt lärobjekt av hög kvalitet, säger Susanne Jämsvi.

– Målet är att minst tio kurser ska genomgå den här processen inom projektets ramar. Syftet är att vi ska ta fram en hållbar modell för framtagning och produktion av digitala lärobjekt, fortsätter hon.

Under projekttiden när modellen testas och utvärderas får lärarna hjälp med inspelningen/produktionen av de digitala lärobjekten. En del i arbetet innebär att få till en arbetsmodell som är mer hållbar resursmässigt, där färre personella resurser krävs. Målet i slutändan är att lärarna ska kunna göra inspelningarna/produktionerna själva, med hjälp av inledande guidning.

– Både modellen, med principer för utbildningsproduktion, och själva lärobjekten ska vara hållbara.  Det innebär till exempel att den produktion som görs inte ska vara tidsbunden. Genom att dela upp lärmomenten i kortare sekvenser blir det också enklare att kunna ersätta en sekvens vid behov.

Erfarenheterna från projektet hittills är att lärarna i kurserna är entusiastiska och att alla ingående kompetenser berikar varandra.

– Tillsammans är ett viktigt nyckelord för projektet. Tillsammans arbetar vi för ett så bra lärande för studenterna som möjligt. Konkret möts vi kring undervisningsproblematik men framför allt utvecklar vi något som är angeläget för alla inblandade. Det är en nyckel till att få det här tvärvetenskapliga projektet att fungera riktigt bra, avslutar Susanne Jämsvi.

Mer information

Projektsida Professionellt framtagna digitala lärobjekt i distansundervisning