Ny hedersdoktor kommersialiserar biogasteknik för klimatets skull

Det är för att framgångsrikt bidragit till att skala upp och kommersialisera tekniker som utvecklats inom forskningsområdet Resursåtervinning på Högskolan i Borås som Fredrik Johansson tilldelats hedersdoktortiteln. Han är affärsutvecklare på textilföretaget FOV Fabrics som bland annat tillverkar textila bioreaktorer som omvandlar organiskt avfall till biogas och han har under de senaste åren deltagit i en rad olika projekt tillsammans med Högskolan i Borås. 

– Jättemånga företag rider i dag på hållbarhetsvågen och försöker slå mynt av den, kommersialisera på den. Samtidigt händer det ingenting bakom de vackra kulisserna. Vi försöker jobba precis tvärtom, verkligen säkerställa att vi gör saker för att vi har goda belägg att göra det. Vi baserar våra handlingar på den kunskap vi har i dag. Vi tittar hela tiden framåt – och när vi gör det måste vi vara knutna till forskning.

Han talar om vikten av forskning som utgångspunkt för näringslivets agerande och för FOV har det alltid varit självklart att samarbeta med universitet, både i Sverige och internationellt. En fruktbar resa startade med att Fredrik Johansson för närmare tio år sedan deltog på ett seminarium på Smart Textiles på Högskolan i Borås. Där föreläste professor Mohammad Taherzadeh i ämnet waste refinery.

– Han berättade om hur man konverterar avfall som i stort sett bara ses som ett stort problem, till miljömässigt bra energi. Jag blev väldigt fascinerad av hur gamla sopor kunde bli energi på det sättet som han beskrev och frågade; varför gör inte alla detta? Det är en jättebra grej! Svaret var; det är för dyrt.

Textil istället för stål och betong

Men Fredrik Johansson har, som högskolan antyder i sin motivering av honom till hedersdoktor, en förmåga att se möjligheter. Han blev taggad att anta utmaningen att lösa kostnadsproblematiken. Detta genom ett effektivare och bättre alternativ till de traditionella dyra och stora biogasanläggningarna.

– Jag tänkte att om vi kan ta fram en biogasanläggning som är väsentligt mycket billigare än dagens och även enklare, så skulle det här få en större genomslagskraft. Och om vi kunde göra den i ett textilt material, skulle vi kunna sälja biogasanläggningar nästan som IKEA-paket. Vi producerar allt i en fabrik någonstans, packar sedan ihop det våra vik- och rullbara material och sedan packar man upp och installerar när de är framme på plats. 

Idén presenterade han för Mohammad Taherzadeh – som trodde på den. Det blev början på en spännande utvecklingsresa som efter många utmaningar på vägen lett till att textila bioreaktorer, som ersätter rostfritt stål eller betong, i dag är en kommersiell produkt på marknaden. 

Finns i flera länder

Målgruppen var inledningsvis europeiska bönder, men eftersom installationen visade sig vara enklare i varma länder och de också hade ett större behov av biogas har satsningen börjat där. De nya produktionssystemen är i dag införda i en mängd länder, som Brasilien, Nigeria, Indonesien, Vietnam och Indien. Ambitionen är att sedan vända sig till länder med kallare klimat.

– Tanken är att etablera någon form av kommersiell plattform som vi kan bygga vidare på. Det här är en långsam process och vi har inte riktigt kommit dit än, men vårt mål var tidigt att vi skulle bli ett av de mest kunskapstunga biogasföretagen i världen.

Till framtidsplanerna hör att vidareutveckla och ytterligare förädla konceptet genom att gå från en enkel biogasanläggning till ett biogasraffinaderi.

– Det låter häftigt och det är det delvis. Det handlar om att försöka utvinna maximalt av avfallet och ta ut det som är av högst värde. Till exempel kan man vid produktion av biogas även utvinna fettsyror, etanol och biobaserat gödningsmedel. Vi kan sätta upp olika typer av bioraffinaderier som passar den enskilde kundens behov.

"Kommer att ske en enorm utveckling"

Fredrik Johansson, som har en bakgrund som ekonom, projekt- och affärsutvecklare samt managementkonsult både i Sverige och internationellt, har en tydlig drivkraft:

– Det handlar om utveckling. Av produkter men också av organisationer, grupper och miljöer. Att skapa goda utvecklingsmiljöer är något som jag är jätteintresserad av. Vad är det som gör vissa aktörer väldigt lyckosamma? Städer med högskola och universitet utvecklas ofta mer positivt än städer utan, säger han och pekar på vikten av kunskap och forskning. 

– Vad kommer vi att få i morgon? Jo, det vi lär oss och forskar om i dag. Vad vi gör i dag är vår framtid. Det är därför vi jobbar mycket med Högskolan i Borås. Högskolan i Borås är otroligt viktig både för oss som Boråsföretag, men också för hela staden och för Sjuhärad.

Tio år framåt i tiden ser han sig själv fortfarande som engagerad och verksam inom samma område.

– Avfall och resursåtervinning är framtiden och kommer så att vara under en lång tid.  Det kommer att ske en enorm utveckling inom området – som jag gärna vill bidra till. Det är viktigt för mig att få göra samhällsnytta. Och jag gör alltid mitt bästa vad jag än tar mig för, säger Fredrik Johansson.

Läs mer

Forskningsområdet Resursåtervinning