Så går kvalitetsarbetet för utbildning framåt
2021-04-30
Vad händer kring kvalitetsarbetet för utbildning? Nyligen presenterades akademiernas insatser för ledningen och det visar sig att mycket är på gång inom de olika sektionerna på högskolan. Några exempel är mittkursvärderingar, studiebesök och praktik inom utbildningarna och kollegial analys av studenternas utvärderingar av utbildningar.
Therése Andersson controller, berättar om några kvalitetshöjande insatser som sker på Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT:
– Vi har bland annat infört mittkursvärdering för kurser som motsvarar mer än 15 högskolepoäng. Det ger studenterna möjlighet att tycka till om undervisnings- eller examinationsmoment under kursens gång. Utvärderingen upplevs förbättra kommunikationen mellan studentgrupp och kursansvarig och skapar utvecklingsmöjligheter för att göra eventuella justeringar under pågående kurs.
Diskuterar kurslitteraturen med studenterna
Man har också infört kontinuerliga kurslagsmöten, där lärare som har gemensamma inslag eller sambedömer examinationer, diskuterar och analyserar hur undervisning och examinationer ska genomföras. Studenterna har i några kurser också bjudits in till gruppdiskussioner om kurslitteraturen.
– På så vis har det fångats upp ifall kurslitteraturen upplevs för svår och lärarna har kunnat bemöta detta. I någon kurs användes exempelvis gruppdiskussionen till att förklara hur vetenskaplig litteratur skiljer sig från annan litteratur och hur detta påverkar användningen av litteraturen i olika kursmoment, förklarar hon.
Inom ramen för utbildningen erbjuds alla studenter en mentor, en person som är yrkesverksam i någon verksamhet med anknytning till utbildningens huvudområde. Syftet är att under systematiska former ge studenten en insyn i professionernas verksamheter och samtidigt ge professionsföreträdare en insyn i utbildningen.
Man försöker här också att i högre utsträckning erbjuda uppsatsämnen inom ramen för forskningsprojekt vid sektionen eller i anslutning till handledares forskningsintressen.
Studiebesök, praktik och utlandsstudier
Tore Johansson, akademicontroller, lyfter fram några exempel från Akademin för textil, teknik och ekonomi:
För kemiingenjörsstudenterna har man satsat på studiebesök för att ge studenterna en inblick i var kemiingenjörer jobbar och vad de har för arbetsuppgifter.
– Studenterna upplever att studiebesök tidigt på utbildningen är bra för studiemotivationen och för att synliggöra vad man kan jobba med efter utbildningen, säger han.
På Energiingenjörsprogrammet har studenterna möjlighet att göra praktik inom utbildningen.
Bjuder in ämnesspecialiserade föreläsare
På utbildningen inom modedesign undervisar doktorandstudenter med specialområden inom området mode och professorer är inkluderade i föreläsningar, kursprojekt och som examinatorer samt har kursansvar. På så vis knyter utbildningen an till den forskning som bedrivs inom akademin. Studenterna ges också möjlighet att ta del av designseminarier och forskningsseminarier med inbjudna forskare och ämnesspecialiserade föreläsare. Vidare är företag från olika modeområden är involverade i kursmoment, där etablerade designers medverkar som opponenter, säger han.
Internationalisering är sedan lång tid tillbaka starkt förankrat för modestudenterna. De ges möjlighet till en utbytestermin hos internationella lärosäten vilket skapar framtida nätverk och för studenten nya perspektiv, kunskaper och erfarenheter under sina studieår. Samtidigt tas utbytesstudenter emot halvårsvis och samläser med ordinarie programstudenter, vilket ger båda parter nyttiga kunskapsutbyten och perspektiv på sitt eget och andras arbeten samt, för programmet, goda insikter i andra modedesignprogram på kandidatnivå.
Analys av kurs- och programrapporter är kvalitetsdrivande
På A2 används kurs- och programrapporter systematiskt kvalitetsdrivande. Lena Hedén, till nyligen samordnare för kvalitetsarbetet, lyfter ett par exempel:
– Trots en positiv utvärdering från studenter gällande att de upplevde att de fått redskap för att kunna hålla sig uppdaterade inom aktuell forskning inom sitt yrkesområde saknades delar när rapporten analyserades av kollegiet (inom arbetslag, vid programmöten, programråd och vid handledar- och examinatorsmöten). Det visade sig att även om studenterna i programutvärderingen hade en positiv inställning till den egna utvecklingen så blev slutsatsen i programrapporten att utbildningen behövde stärkas upp avseende moment i relation till forskningsprocessens delar. Detta visar på vikten av att fler delar är viktiga att ta hänsyn till i den slutgiltiga programrapporten samt att analysen genomförs utifrån fler rapportörer, berättar hon.
– Kollegiet har också utnyttjat tidigare års programrapporter. Utifrån fler rapporter har man omarbetat två specialistsjuksköterskeutbildningar, vilket resulterat i helt nya kurser. Detta arbete hade inte varit möjligt om vi inte hade haft programrapporterna som underlag, förklarar hon.
Läs mer
Solveig Klug
Suss Wilén