Tusentals ton bröd slängs årligen i onödan – första mängdstudien i Sverige

Det här är den första mängdstudien på brödsvinn i Sverige, just bröd har varit ett eftersatt livsmedel i forskningslitteraturen om matsvinn. Det övergripande målet med projektet var att utforma och utvärdera åtgärder för att minska brödsvinnet, särskilt hos bagerier och stora livsmedelsaffärer.

– Vi har gjort beräkningar av mängden brödsvinn, analyserat orsakerna bakom det, och föreslår lösningar. Sedan har vi utvärderat detta i relation till potentiella miljöbesparingar, berättar Pedro Brancoli.

Stor negativ miljöpåverkan

I projektet undersöktes inledningsvis matsvinn i stort hos stora livsmedelsaffärer, för att förstå vilka produkter som det slängdes mest av och för att uppskatta dess påverkan på miljön. Det visade att just brödsvinn står för en betydande belastning på miljön.

– Detta kom som en överraskning, eftersom bröd inte har ansetts stå för något betydande avfallsflöde hos återförsäljarna tidigare, säger han.

Samarbete med bagerier och återförsäljare

Upptäckten resulterade i ett samarbetsprojekt med återförsäljare av bröd och bagerier för att se på brödsvinnet på nationell nivå och för att hitta metoder för att förebygga det, alternativt återvinna det som råvara inom ramen för den cirkulära ekonomin, det vill säga genom att använda det som klassas som brödavfall till att producera något annat.

– Vi kunde konstatera att det är stora mängder bröd går till spillo i Sverige. För att vara mer exakt, 80 000 ton per år, eller cirka 8 kg per person och år. Det nuvarande systemet för distribution av bröd visades sig också utgöra en betydande källa till att brödsvinn genereras. Men vi kunde också visa på det bröd som ratas faktiskt har ett betydande värde, förklarar han.

Bra för miljön att återvinna ratat bröd

Det viktigaste, menar Pedro Brancoli, bör alltid vara att förhindra att brödavfall uppstår från början, genom att identifiera risker och ta fram effektiva strategier.

– Samtidigt kommer det alltid att uppstå en del avfall i försörjningskedjan, och just brödavfallet kan användas som råvara för att producera etanol, djurfoder, öl, eller som substrat att odla en proteinrik svamp på som kan användas som mat. Dessa alternativ har stor potential att minska miljöpåverkan sett utifrån brödets livslängd, menar han.

Hur kommer dina forskningsresultat till nytta?

– De visar att bröd mycket väl kan ingå i en cirkulär försörjningskedja. Dock krävs det mer samarbete mellan företag genom hela försörjningskedjan för att de ska se fördelarna med att förebygga brödsvinn och se värdet i ratat bröd. Resultaten kan också användas som stöd när företag ska satsa på investeringar och av beslutsfattare för att verka för minskad miljöpåverkan.

Varför är denna forskning viktig?

– Livsmedelsproduktion kräver stora resurser, såsom mark, näringsämnen, vatten och energi, vilka alla påverkar miljön genom exempelvis global uppvärmning, utarmning av sötvattenresurser och förlust av biologisk mångfald. Men omkring en tredjedel av all mat som produceras går förlorad på vägen från gård till bord. Det leder till inte bara miljöpåverkan, utan också onödiga ekonomiska kostnader och sociala konsekvenser genom minskad tillgång till mat. Det har lett till en ökad politisk och offentlig debatt om behovet av att ta itu med matsvinn, samtidigt som intresset för de miljömässiga, ekonomiska och sociala effekterna som det orsakar har ökat.

Vad är nästa steg i din forskning?

– Det är att implementera de åtgärder som föreslås i avhandlingen för livsmedelsaffärer och bagerier och att undersöka matsvinn i andra delar av leverantörskedjan i Sverige och internationellt.

Läs mer

Avhandlingens titel: Prevention and valorisation of surplus bread at the supplier-retailer interface

Läs avhandlingen

Forskningsområde: Resursåtervinning

Läs mer om forskningen inom Resursåtervinning

Projektet knyter an till Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling: mål 12 om hållbar konsumtion och produktion, mål 2 om att sätta stopp för hunger, mål 6 om rent vatten och sanitet, mål 13 om klimatåtgärder, mål 14 om liv under vatten samt mål 15 om liv på land.

Disputationen genomfördes 3 december vid Högskolan i Borås.

Huvudhandledare: Professor Kim Bolton, Högskolan i Borås

Bihandledare: Kamran Rousta, docent vid Högskolan i Borås, och Mattias Eriksson vid Sveriges Lantbruksuniversitet.