Ny rapport visar vägen för hållbar tillverkning av personlig skyddsutrustning

2021-11-15

Ett växande antal tillverkare använder innovativa metoder för cirkularitet och hållbarhet vid tillverkning av personlig skyddsutrustning, som handskar och visir. Det visar en studie ledd av bland andra Rudrajeet Pal, professor inom styrning av textila värdekedjor, vid Högskolan i Borås. Studien initierades av International Financial Corporation (IFC):s, en del av Världsbanken.

Studien har resulterat i en ny rapport med titeln Innovation in PPE Manufacturing: Towards Circularity & Sustainability som presenteras på en konferens 16 november.

I kölvattnet av coronapandemin har det blivit viktigare att anta strategier för cirkulär ekonomi för att bekämpa klimatförändringar. Anledningen är att personlig skyddsutrustning (Personal Protective Equipment – PPE) blivit en del av vardagen.

Rapporten utgör en inventering av tillvägagångssätt som PPE-tillverkare använder för att göra sin produktion mer hållbar. Tillverkarna får också svara på brister som uppstått i relation till covid-19, när det exempelvis gäller att utveckla nya cirkulära material, åta sig avfallshantering och återställningsinitiativ, förlängning av livslängden för produkterna samt genom att tillhandahålla personlig skyddsutrustning som tjänst.

– Rapporten beskriver fem nyckelområden för att mobilisera kollektiva åtgärder för hållbarhet och cirkularitet inom PPE-tillverkningssektorn, säger Rudrajeet Pal.

Dessa är:

Skapa efterfrågan på hållbar personlig skyddsutrustning genom upprättande av upphandlingsincitament och hållbara produktionskriterier, inklusive materialutveckling.
Standardiseringsinsatser för hållbar utveckling av personlig skyddsutrustning för både medicinsk och icke-medicinsk användning, särskilt viktigt är att harmonisera mellan nationella och internationella standarder.
Mobilisera finanser och finansiella institutioner för att skala upp beprövade lösningar.
Anta integrerade avfallshanteringssystem genom att ta hänsyn till gällande regelverk och konventionella system för sanering och andra processteg.
Behov av gemensamma åtgärder och engagemang från alla intressenter för att övervinna de hinder som finns för att gå från småskalig innovation till omfattande produktion och användning av hållbar personlig skyddsutrustning.

Sedan covid-19-utbrottet är mängden plastavfall som genereras globalt 1,6 miljoner ton per dag. Dessutom slängs uppskattningsvis 3,4 miljarder ansiktsmasker och visir för engångsbruk varje dag. Han förklarar att denna oförutsedda ökning av plastavfall också sker i en tid då länder är ovilliga att återvinna produkter, på grund av bristen på kompletterande saneringssteg och samordning i avfallshanteringen.

Uppmaning till beslutsfattare

– Rapporten uppmanar beslutsfattare inom den offentliga och privata sektorn, inklusive regeringar, internationella standardiseringsorgan, aktörer inom hälsosektorn, PPE-tillverkare och finansiella institutioner med flera att agera. De uppmanas att gå samman för att designa, anskaffa, tillverka och använda personlig skyddsutrustning som skyddar vårdpersonal, allmänheten och vår planet jorden, fortsätter Rudrajeet Pal.

Rapporten har tagits fram av ett team som utöver Rudrajeet Pal består av Sinem Demir Duru, Operations Officer, IFC, under övergripande ledning av flera andra medlemmar från ”IFC Global Platform for Manufacturing, Agribusiness, & Services.”

Studien finansieras av International Financial Corporation (IFC):s globala rådgivningsprogram rörande personlig skyddsutrustning, en del av IFC:s tillverkarprogram.

IFC är en del av Världsbanken.

Hur kommer rapporten att spridas?

– Hela rapporten är fritt tillgänglig online. Dessutom kommer den och dess nyckelresultat att delas under den kommande IFC Global Manufacturing Conference (16-17 november) vid sessionen "Meet the Experts: PPE", där jag tillsammans med Heikki Mattila, tidigare gästprofessor vid Högskolan i Borås, kommer att presentera de viktigaste resultaten.

Vad handlar konferensen om och vem vänder den sig till?

– Den kommer att ta upp kritiska frågor om cirkulär ekonomi och tillhandahålla ett dynamiskt forum för att utforska framtiden för ett brett spektrum av tillverkningssektorer. Konferensen vänder sig till chefer och ledare från utvecklade och framväxande marknader, från företag, regeringar, låneorganisationer, icke-statliga organisationer och tankesmedjor.

Hur bidrar detta arbete till forskningen inom textila värdekedjor vid Högskolan i Borås?

– Arbetet är oerhört värdeskapande för vår forskning på tre konkreta sätt: Det innefattar omfattande datainsamling från flera stora och innovativa, nystartade PPE-tillverkare från både utvecklings- och tillväxtmarknader, såsom Ahlstrom-Munksjö, Lindström Group, Digimarc, Thai Tafetta, Thermaissance, för att nämna några. Det utgör ett utmärkt industrinätverk och samarbetsmöjlighet i framtida forsknings- och innovationsprojekt.

– Arbetet blir också en inledning på ett långvarigt samarbete med globalt ledande initiativ som tagits av IFC:s hållbara tillverkningsprogram, till exempel programmet ”Better Work”, vilket ökar räckvidden för vår pågående forskning och, ännu viktigare, erkänner dess internationella excellens.

– Slutligen innebär detta engagemang ett erkännande av vår forskningspositionering i termer av dess samhälleliga inverkan på flera nyckelområden, såsom i samband med covid-19-pandemin, industriell resiliens och globala hållbarhetsutmaningar.