Lärare berättar: campus eller distans

Jenny Balkow, universitetslektor vid Institutionen för företagsekonomi och textilt management, och programansvarig för magisterprogrammet i textilt management, svarar inledningsvis på två frågor.

Hur bestämmer lärare om ett moment ska vara på campus eller på distans?

– Valet kring om en examination eller ett undervisningstillfälle ska ske på campus eller inte, utgår i första hand från kursplanerna, både hur målen är formulerade och hur examinationen är beskriven. Det är vår skyldighet som lärare att försäkra oss om kvaliteten i undervisningen, att studenterna uppfyller de mål som finns beskrivna i kursplanen och att vi kan garantera en rättssäker examination. Det senare har visat sig vara extremt svårt i vissa fall – beroende just på vad det är för kunskap som  examineras.

– För att göra en campustenta digital krävs en ganska stor lärarinsats. Det handlar inte bara om att göra en digital tentamen och att lära sig tekniken kring detta, man måste även tänka om både innehållet i föreläsningarna och målen i kursplanen för att anpassa dem till vad som går att examinera på distans. Det är viktigt att säkerställa att studenter faktiskt har tillgodogjort sig den typ av kunskap som de behöver för nästa kurs.

– Det viktiga att ta med sig är att beslutet om en examination ska ske på campus eller digitalt, inte sker isolerat hos enskilda individer utan är något som det förs en dialog kring kontinuerligt med andra lärare och chefer.

Hur ser du som lärare på alternativet att ge inspelade föreläsningar eller hybridvarianter?

– Det finns inget enkelt svar på det, i slutändan är det bara den enskilda läraren som kan svara på om det fungerar eller inte för ett specifikt moment.

– Att det är svårt att göra hybridlösningar kan handla om allt från bristande tekniska kunskaper hos den enskilda läraren till svårigheter att få tag på en lokal som är tillräckligt stor för att rymma alla studenter ifall de dyker upp och som samtidigt har rätt utrustning. Det görs en kraftansträngning på högskolan kring att köpa in utrustning, att utbilda lärare för att kunna hantera utrustningen och att stötta lärare med hjälp vid uppstart av föreläsningar. Men det krävs en ganska stor omställning både vad gäller innehållet i kursen och i kursplanen för att göra om en campusbaserad kurs till digital.

– Det ska också noteras att lyssna på en föreläsning som inte är anpassad till att vara digital inte ger den kvalitet som vi som lärare förväntar oss att kunna leverera. Kvalitet i undervisningen är alltid beroende på den utväxling som sker mellan lärare och studenter, utan visuell kontakt med studenterna har vi svårt att anpassa takt och innehåll till den grupp vi pratar till. När vi samtidigt ska hålla koll på frågor i chatten och händer som räcks upp, och ibland även i sms samt mejl blir det svårt att hålla tråden.

– Vad gäller inspelade föreläsningar så finns samma oro. Den främsta oron berör hur dessa inspelade föreläsningar påverkar studenternas inlärning. Om inspelade föreläsningar används som ersättning för att läsa texter så finns en risk att studenterna lär sig ”lärarens tolkning av texterna” snarare än att göra sina egna tolkningar och använda föreläsningarna som ett ytterligare perspektiv för dessa. Det finns alltså en oro för att man sätter sig och ”pluggar in” lärarens ord.

– Man ska även komma ihåg att även när vi inte befinner oss i en pandemi så missar studenter föreläsningar. Om de inte är obligatoriska så är detta relativt vanligt. Man är då som student hänvisad till lektionsmaterial och att prata med sina studiekamrater om innehållet i föreläsningen.

Slutligen, en fråga till rektor Mats Tinnsten kring vad som gjorts på högskolan under pandemin för att förbättra lärares kunskaper kring digital teknik.

– Redan innan pandemin slog till hade högskolan påbörjat en satsning på EduTech, ett samlat digitalt stöd för främst undervisning. Inom ramen för EduTech har vi stöttat lärarna med utrustning, applikationer och handhavandestöd. I samverkan med den högskolepedagogiska enheten anordnade de även erfarenhetsutbyten lärare emellan. Detta för att stötta och fånga upp frågor, till exempel om hybridundervisning. Den högskolepedagogiska enheten har i sin tur arbetat med utbildning av lärare i verktyg såsom Canvas och Zoom, och bidragit med konsultation i distansundervisning och alternativa examinationsformer.