Framgångsrika skolbibliotekarier – så tar de plats och gör skillnad

Enligt Skollagen ska alla elever ha tillgång till ett skolbibliotek, men i verkligheten är det bara 45 procent som har ett skolbibliotek med minst halvtidsbemanning. Samtidigt finns det från politiskt och statligt håll höga förväntningar på vad skolbiblioteken ska åstadkomma. De ska stödja lärare med informationsresurser, erbjuda pedagogiska insatser, informationssökning och källkritik. I det utredningsförslag som i skrivande stund ligger på utbildningsminister Anna Ekströms bord att besluta om, finns följande formulering till en ny framtida skollag: Ett skolbibliotek ska syfta till att främja elevernas läsande och medie- och informationskunnighet.

Ulrika Centerwall har intervjuat 22 skolbibliotekarier vid skolbibliotek som fått utmärkelser för sitt arbete. Hennes resultat handlar dels om hur professionen kan arbeta för att utveckla framgångsrika skolbibliotek, dels om vilka omgivande förutsättningar som krävs för att sådant arbete ska vara möjligt.

Kämpar med små resurser

Titeln på avhandlingen – Att ta plats och göra skillnad – speglar resultaten. Framgångsrika skolbibliotekarier är aktiva i att synas och höras, informera om vad de gör och ta plats i klassrum och undervisning. Men det handlar inte bara om vad de enskilda bibliotekarierna gör:

– Gemensamt för de framgångsrika skolbiblioteken är att de har bra förutsättningar. Det handlar om saker som god bemanning, utbildade bibliotekarier, ett biblioteksrum att utgå ifrån, resurser av olika slag och ett kollegium och en ledning med intresse och kompetens inom området, säger Ulrika Centerwall, som utifrån sina studier konstaterar att många skolbibliotekarier kämpar med små resurser och lever med hot om neddragningar.

Hur hoppas du att dina resultat ska användas?
– Jag hoppas att jag har skrivit min bok på ett så tillgängligt språk att den kan läsas även av personer utanför mitt ämnesområde och utanför akademin. Det kan vara lärare, skolledare och politiker som alla på något sätt arbetar med skolbibliotek. På så sätt hoppas jag att den kan bidra till det pågående samtalet om hur vi kan åtgärda att elever i svenska skolan inte har likvärdig tillgång till skolbibliotek.

Hur känns det att vara färdig filosofie doktor i biblioteks- och informationsvetenskap?
– Äntligen! Det tar ju ofta mer än fem år att doktorera, speciellt om en gör det på deltid som jag har gjort, och det hinner hända mycket både i livet och i forskningen på den tiden. Och inom doktoranden. Så nu är jag väldigt sugen på att skriva andra typer av texter och på att fortsätta arbeta som lärare på Bibliotekshögskolan.

Vad väntar härnäst?
– Jag slutför just nu en artikel som blivit accepterad i tidskriften Journal of Librarianship and Information Science, skriver på ett bokkapitel till en kursbok för lärarstudenter och förbereder ett panelsamtal på en genuskonferens till hösten. Dessutom är jag kulturpolitiker på fritiden och vi går nu in i en valrörelse som jag hoppas till någon liten del kommer att handla om skolbibliotek.

Läs mer och kontakt

Ulrika Centerwalls forskarprofil