Många unga sover för lite – ny avhandling visar vägen framåt

Malin Jakobsson är skolsköterska i grunden, med stort intresse för ungdomar och deras hälsa. I arbetet med sin doktorsavhandling har hon fokuserat på ungdomars perspektiv på sömn och vilka faktorer som försvårar och främjar en god nattsömn. 55 procent av ungdomarna sover mindre än rekommenderade åtta timmar per natt, vilket påverkar hur de mår och presterar i skolan. För lite sömn påverkar ungdomars dagliga liv och kan, öka risken för depression och ångest. Sömnbrist är ett överhängande hälsoproblem.

– Det finns inte en förklaring till varför ungdomar sover dåligt, det är individuellt och komplext. Därför är det väldigt viktigt att verkligen lyssna på sin ungdom, att ställa öppna frågor, säger Malin Jakobsson.

Resultaten från de fyra delstudierna bygger på enkäter till 937 respektive 475 ungdomar, djupintervjuer med 16 ungdomar och samtal i åtta fokusgrupper med totalt 43 ungdomar. Samtliga deltagare var mellan 15–16 år.

Skärmar och skolstress

Ungdomarna berättar hur bristande rutiner, skolstress och teknikanvändning, hindrar dem från att komma i säng tid. När de väl har lagt sig är det svårt att sova på grund av svårigheter att varva ner, tystnaden som infaller, och tankar och oro.

– Det blir en kamp att härbärgera alla tankar och känslor som kommer på natten, de blir stora och existentiella. Ungdomarna kan tro att sömnsvårigheter hör till den här tiden i livet och därmed bara ska genomlidas. Det kan göra att de inte efterfrågar hjälp, säger Malin Jakobsson.

Riktade tips bättre än generella

Något som överraskade henne i intervjuerna med ungdomarna, är att de så tydligt efterfrågade stöd från föräldrar, skolsköterskor eller andra betydelsefulla vuxna, för att hantera sina sömnsvårigheter. De beskriver att sömnen blir bättre om deras föräldrar är involverade, hjälper dem med rutiner och struktur, och skapar en känsla av trygghet.

– Ungdomarna vill bli guidade till en balans i vardagen, balans mellan skola och fritid, rörelse och vila, och mellan tystnad och ständig input. För att ta välgrundade beslut i relation till sin sömn efterfrågar de även mer kunskap om sömnen, säger Malin Jakobsson.

Ungdomarna känner att de tar emot kunskap, tips och råd bäst, om de ges av någon de har en relation med. Då känns råden personliga, riktade och välmenade, vilket ungdomar tycker är bättre än generella tips.

Vetenskapligt baserade råd

Malin Jakobssons förhoppning är att de intervjuade ungdomarnas perspektiv ska bidra till en djupare förståelse och mer kunskap om ungdomars sömn. I sin avhandling listar hon kliniska implikationer, vetenskapligt baserade råd, som kan vara till nytta för att främja ungdomars sömn:

• Fråga inte enbart om ungdomar sover bra eller inte, utan låt ungdomen berätta om sin sömn och det som påverkar den.
• Lyssna genuint till varje enskild ungdom. Kanske har ungdomen inte tänkt på att sömnen är bristfällig. Kanske tror ungdomen att sömnsvårigheter inte går att göra något åt.
• Öppna upp för existentiella funderingar. Tankar och oro kan göra att ungdomen har svårt att sova.
• Prioritera att skapa en relation med ungdomar, då kan de främjande råden och insatserna bli mer riktade.
• Gör ungdomen delaktig i beslut.
• Involvera föräldrar tidigt i det förebyggande arbetet.
• Aktivera ungdomar i skolundervisning om sömn.
• Du som arbetar med ungdomar, se till att håll dig uppdaterad om sömn och sömnsvårigheter. Kunskap ingjuter trygghet.

Mer utförliga kliniska implikationer finns i avhandlingen ”Jag vill sova, men kan inte.” Ungdomars perspektiv på faktorer som försvårar och främjar deras sömn. 

Läs mer

Oro och kamp: Ny studie om ungas sömnsvårigheter  

Mer forskning inom området Människan i vården