Från ovillig doktorand till rollen som professor

Prehospital sjukvård är ett relativt nytt forskningsområde. Området är relativt litet jämfört med annan forskning kring sjukvård, men inte desto mindre viktigt. Tidigare bedrevs denna typ av forskning traditionellt av läkare och inte av sjuksköterskor. Men forskningen har förskjutits till att bli mer kliniskt nära. Och mycket handlar om beslut.

I dag görs en tidig bedömning redan vid första mötet med patienten, av vilken typ av vård som behövs. Det ställer höga krav på ambulanssjuksköterskan.

Magnus Andersson Hagiwara förklarar:

– Vi vet att beslutsprocesserna är avgörande för utgången för patienten, alltså de beslut som sjukvårdspersonalen fattar om vart patienten ska föras och det inledande vårdarbetet på vägen dit. I ambulanssjukvården för 20 år sedan togs patienten oftast raka vägen till akuten. I dag görs en tidig bedömning redan vid första mötet med patienten, av vilken typ av vård som behövs. Det ställer höga krav på ambulanssjuksköterskan. Fel bedömning kan exempelvis leda till fördröjd vård vid stroke.

Bytte yrkesbana

Magnus Andersson Hagiwaras egen väg till att blir forskare inom ambulanssjukvård var inte helt given. Han ville jobba i skogen, så efter grundskolan började han på Skogsbruksskolan med målet att bli skogsmästare. Efter skolan jobbade han som skogshuggare och sedan var det dags att göra lumpen, som sjukvårdare.

– Där upptäckte jag att jag hade fallenhet för sjukvård, så efter lumpen utbildade jag mig till sjuksköterska och blev klar 1993. Några år senare utbildade jag mig till ambulanssjuksköterska. 2005 blev det krav på att ha legitimerad personal i ambulansen, berättar han.

2006 började han jobba på deltid med att undervisa på ambulanssjuksköterskeutbildningen vid Högskolan i Borås. Parallellt fortsatte han jobba kliniskt i ambulansverksamheten.

Körde forskning och ambulans parallellt

En dag fick Magnus Andersson Hagiwara frågan om han var intresserad av en doktorandtjänst. Det var Björn Suserud, dåvarande ansvarig för utbildningen till ambulanssjuksköterska som ställde frågan. Magnus var dock måttligt intresserad och tackade nej. Men frågan dök upp en gång till, och med villkoret att få doktorera på halvtid tackade han ja, och kunde på så vis fortsätta köra ambulans på halvtid. Ambulansen som arbetsplats hade han kvar fram till 2014, samma år som han disputerade. Han var då en av de första ambulanssjuksköterskor i Sverige som disputerade inom prehospital sjukvård.

Hans avhandling handlade om beslutsstöd för ambulanspersonal. Delar av beslutsstödet används i dag av ambulanssjukvården i England.

Möjligheten att få jobba kliniskt samtidigt som han forskade är han glad för.

– Idealet hade ju varit att kunna behålla den kliniska delen samtidigt som man forskar, men det är svårt att få till det tidsmässigt. Att ha kliniskt aktiva forskare stärker forskningen.

Magnus Andersson Hagiwara fortsatte på den akademiska banan som universitetslektor och är i dag tillsammans med kollegan Hanna Maurin Söderholm även föreståndare för forskningscentret PreHospen – Centrum för prehospital forskning, som är det största forskningscentret för prehospital sjukvård i Sverige.

– En stor risk ur patientsäkerhetssynpunkt är när ambulanspersonalen ska göra patientbedömningar.  Vi har flera projekt där vi har tittat på olika patientgrupper. Ett exempel på ett projekt som syftat till att förbättra de prehospitala bedömningen är ViPHS – Videostöd i den PreHospitala Strokekedjan. Där har vi installerat video i tolv ambulanser. När ambulanspersonalen har en patient med misstänkt stroke, ringer de upp en regional strokejour och undersöker patienten tillsammans med denna via video.

För närvarande har han också ett projekt på gång om att utveckla ett instrument för att granska journaler för att hitta avvikelser. Syftet med det projektet är att instrumentet ska kunna användas av ambulansorganisationer för att kunna mäta sin egen patientsäkerhet.

Magnus Andersson Hagiwara handleder också en handfull doktorander i olika projekt. Ett handlar om traumapatienter som transporteras till traumacenter, ett annat handlar om patienter som inte ska vidare till sjukhus, utan till någon annan vårdinstans, i ytterligare ett projekt tittar det på kliniska beslutfattandet under ett ambulansuppdrag, detta ska sedan ska mynna ut i beslutsunderlag i den prehospitala vårdkedjan.

Utmaningar för forskningen

Vilka utmaningar finns då inom forskningsområdet? Magnus Andersson Hagiwara berättar:

– Inom den preshopitala sjukvården är det svårt att kunna genomföra bra kliniska studier. Det är svårt att göra kontrollerade och randomiserade studier i ambulanssjukvården. Etiska regler är en annan utmaning. Det går till exempel inte alltid att be en patient om samtycke till att delta i en studie. Ytterligare en utmaning, är att nå ut med forskningsresultaten så att de praktiskt kommer till användning inom ambulanssjukvården. Det tar tid helt enkelt.

Att få in externa forskningsmedel är en annan utmaning. Forskningen kring prehospital sjukvård är liten jämfört med annan vårdforskning, men det är samma forskningsmedel som man konkurrerar om.

– Många har också en luddig idé om vad ambulanssjukvård handlar och ser inte att det är en jätteviktig del av vården. Se bara att hela 70 procent av alla strokepatienter faktiskt åker ambulans. Ambulansen är många gånger den första instansen i vårdkedjan.

Han berättar om vad som driver honom som forskare.

– Prehospital sjukvård är det utvecklingsområde som jag är intresserad av. Det finns ofantligt många forskningsfrågor som är obesvarade. Inom PreHospen har vi flera planer på forskningsprojekt som skulle kunna bli möjliga, säger han.

Det handlar till exempel om att samla forskningsmaterial, som i dag är utspritt på olika lärosäten, i ett register. Det är ett unikt material som skulle kunna sysselsätta många doktorander, avslutar han.

Magnus Andersson Hagiwara

Titel: Professor i prehospital akutsjukvård (sedan 2021)
Bor: Med familj och hund utanför Ulricehamn
Fritid: Friluftsliv – vandra i fjällen, paddla kajak, åka skidor och jakt
Gör mig glad: Långa turer på fjället med flera dagars övernattning
Gör mig arg: Alla begränsningar i forskarvärlden, hierarkier och åsiktskorridorer inom vetenskapen
Så vill jag att kollegor uppfattar mig: Att jag är prestigelös, att vi ha en öppenhet inom forskargruppen att alla ser sina bidrag som lika viktiga

Forskarprofil 

Forskningen inom prehospital sjukvård bedrivs inom forskningsområdet Människan i vården.

Forskningen inom prehospital sjukvård omfattar allt från att någon blir akut sjuk och skadad, inklusive livräddare ute i samhället och slutar vid avlämning till en sjukvårdsinrättning. Inräknat är ambulanssjukvård, larmcentralen, räddningstjänsten, militärsjukvård, sjukvård vid sjöfart och fjällräddning.

PreHospen – Centrum för prehospital forskning 

Forskningsområdet Människan i vården