Yrkesmilitären som blev professor

Det var i samband med pappaledigheten som han bestämde han sig för att byta bana och gick en kortare vårdkurs. Intresset för vården väcktes och han gick vidare med intensivvårdsutbildning och jobb inom intensiv- och ambulanssjukvård.

Forskarkarriären påbörjades när han fick en tjänst på dåvarande Vårdhögskolan i Borås, som 1999 blev en del av Högskolan i Borås. 1997 startade Sveriges första specialistutbildning för ambulanssjuksköterskor i Borås, vilket i sin tur möjliggjorde för den forskarutbildning som finns i dag. År 1999 bildade Anders Jonsson, tillsammans med Birgitta Wireklint Sundström och Björn-Ove Suserud, PreHospen – Centrum för prehospital forskning, som nu är Sveriges största forskningscenter inom området.

– På den tiden fanns det inte så många disputerade som forskade om ambulanssjukvård, det fanns i stort sett en person (Björn-Ove Suserud reds. anm.) innan mig, och jag disputerade inom allmänmedicin med inriktning mot ambulanssjukvård, säger Anders Jonsson.

Såg samma symptom hos ambulanspersonal som krigsveteraner

Men Anders Jonsson släppte aldrig helt den militära banan och han har gjort många utlandstjänstgöringar för Försvarsmakten i krigsområden runt om i världen.

– Jag intresserade mig tidigt för ambulanspersonalen och hur de upplever stress i fält. Jag kunde se att det fanns samma symptom hos ambulanspersonalen som hos krigsveteraner, säger han.

Han disputerade inom området PTSD (posttraumatiskt stressyndrom) med en avhandling om stress bland ambulanspersonal. Sedan har han fortsatt forska om stress bland blåljuspersonal, samt om styrning, ledning och organisering inom akutsjukvård, katastrofmedicin och krisberedskap.

Intresset för gränslandet mellan militär och civil sjukvård finns som en röd tråd i forskningen. Bland annat arbetar han med ett projekt som handlar om ledning och triage (prioritering av skadade) på militär skadeplats, där han visar hur nyutvecklade metoder och teknik inom den civila katastrofmedicinen kan vara tillämpbara även inom den militära sjukvården. I ett annat projekt undersöker han hur metoder för utbildning i en simulerad miljö kan utvecklas och hur en så verklighetsbaserad träning som möjligt kan reducera förekomsten av skadlig stress vid en insats.

Anders Jonssons forskning har lett till olika expertuppdrag, bland annat som forskningsrådgivare åt Försvarsmakten, utredare åt Socialstyrelsen och Sveriges representant i NATO:s Emergency Medicine Panel.

Mer jämlik vård med AI som beslutsstöd

Ämnet prehospital akutsjukvård handlar om all vård som bedrivs utanför sjukhus. Många gånger är det helt avgörande att rätt beslut fattas redan vid första mötet med patienten. Stora krav ställs på ambulanspersonalen som snabbt ska kunna avgöra vart patienten ska skickas och vilken vård som behövs på vägen till sjukhus. Just nu leder Anders Jonsson ett svensk-norskt projekt som bland annat undersöker hur vården kan bli mer jämlik och träffsäker med hjälp av AI som beslutsstöd.

– Vi tror ofta att vi är bättre på att fatta beslut än vad vi är. AI kan hjälpa oss att bli mer träffsäkra och likvärdiga i våra bedömningar och ge ett stöd i våra beslut, även om det alltid är människan som måste fatta beslutet, säger Anders Jonsson.

Genom att mata in patientdata, som exempelvis blodtryck och puls, i ett program med artificiell intelligens, skapas en objektiv bedömning av vilken behandling personen behöver. AI kan hjälpa oss att se till att de som bor långt bort från ett akutsjukhus får tillgång till en likvärdig vård. AI kan även värdera tillståndet som patienten har, vart ambulansen ska transportera patienten och hur snabbt det behöver gå.

När Anders Jonsson började forska fanns ofta inte den nödvändiga tekniken på plats.

 – I ett projekt undersökte vi och tog bilder på 800 olycksplatser. Men vi kunde inte skicka in bilderna, utan vi fick ta in dem till akutmottagningen för bedömning. Sedan kom möjligheten att skicka bilder digitalt direkt från olycksplatsen via telefonen.

Projektet stoppades dock av Västra Götalandsregionen (VGR) med hänvisning till hanteringen av persondata – med facit i hand konstaterar han att de var 20 år för tidiga.

Även om tekniken tagit stora kliv framåt i dag och det är möjligt att använda artificiell intelligens som beslutsstöd inom vården, så saknas det ofta lagstiftning inom området och Anders Jonsson efterlyser mer etiska diskussioner.

– När behövs det mänsklig kontakt? När känner sig en patient övergiven? För mig är det viktigt att patienten alltid står i centrum. Vi är i starten av detta och vi vet väldigt lite. Nästa fas är tillämpningen och att undersöka patientens upplevelse. I framtiden hoppas jag att AI som beslutsstöd ska leda till att läkaren får mer tid till mötet med patienten. Dessutom hoppas jag att vi kan få till gemensamma, smartare och automatiserade journalsystem, säger Anders Jonsson.

Forskning är en avgörande del av samhället

Anders Jonsson har ett stort samhällsintresse och är själv kommunpolitiker. Forskningen ser han som en avgörande del av vårt samhälle.

– Vi forskare kan ibland vara dåliga på att kommunicera vår forskning. Samtidigt kanske vi forskar på något som ingen vill ha just nu. Problemet är att vi inte vet vad som kommer att behövas i framtiden. Många gånger är det bifynden som visar sig vara viktigast. Det har ju flera nobelpristagare vittnat om, säger han.

Den stora utmaningen inom forskning tycker han är den ständiga jakten på forskningsmedel. En annan utmaning är implementeringen av forskningen.

– När det gäller akutmedicinskt forskning är det svårt att få pengar, det gäller även inom vårdvetenskap. Samtidigt behöver vi medel för att kunna implementera forskningen och därmed visa på nyttan, säger han.

Det som främst driver honom som forskare är nyfikenhet och att få möjlighet att jobba över professionsgränser.

– För mig har det aldrig varit tråkigt att gå till jobbet. Jag trivs med att jobba i tvärprofessionella team. Inom det militära är det avgörande att kunna jobba i team och mellan olika professioner. Detsamma gäller vår forskning inom PreHospen där vi har olika bakgrunder som ambulanssjuksköterskor, läkare, ingenjörer eller informationsvetare. Det innebär att bli ifrågasatt och att ständigt få nya perspektiv på forskningen, säger Anders Jonsson.

Anders Jonsson

Titel: Professor i prehospital akutsjukvård
Avhandlingstitel och år: Stress efter traumatiska händelser: Ambulanspersonalens vardag (2004)
Det gör jag helst en ledig dag: Umgås med familjen och hunden, är ute i naturen eller seglar, eller arbetar med politik.

Forskarprofil

Forskningen inom prehospital sjukvård bedrivs inom forskningsområdet Människan i vården.

Forskningen inom prehospital sjukvård omfattar allt från att någon blir akut sjuk och skadad, inklusive livräddare ute i samhället och slutar vid avlämning till en sjukvårdsinrättning. Inräknat är ambulanssjukvård, larmcentralen, räddningstjänsten, militärsjukvård, sjukvård vid sjöfart och fjällräddning.

PreHospen – Centrum för prehospital forskning
Forskningsområdet Människan i vården