Utbildning i kommunikation kan stärka vårdpersonal i mötet med äldre personer

2023-03-10

Kommunikationen mellan äldre personer och omvårdnadspersonal öppnar för möjligheter för att skapa meningsfullhet och tillit, förmedla hopp eller tröst och ge emotionellt stöd. Men det kan vara utmanande för personalen att engagera sig känslomässigt. Utbildning i kommunikation kan stärka vårdpersonalen i att möta äldres unika behov och önskemål. Det framkommer i en ny doktorsavhandling vid Högskolan i Borås.

Tanja Gustafsson har i sitt doktorandprojekt genomfört studier kring kommunikationen och interaktionen mellan äldre personer som får vård och omsorg i hemmet och omvårdnadspersonal. Som en del i projektet utvecklades och testades även ett speciellt webbaserat utbildningsprogram för omvårdnadspersonal. Programmet handlar om personcentrerad kommunikation med äldre personer som får vård och omsorg i hemmet.

– För att möta det som kan upplevas svårt och oförutsägbart krävs mod, tid och kommunikativa färdigheter. Tillsammans med ett organisatoriskt stöd kan utbildningsinsatser ge ökade kunskaper om betydelsen av personcentrerad kommunikation och hur den kan sammanvävas med den praktiska vården i mötet med äldre personer, skapa möjligheter för en kommunikation genom och bortom orden, berättar hon.

Det innebär att vårdpersonalen fokuserar på den äldre personen, i stället för bara på de praktiska uppgifter som behöver genomföras under besöket. Det innebär också att bekräfta, bjuda in och involvera äldre i vården, samt uppmärksamma och vara mottaglig för känslor som kan uttryckas direkt eller indirekt av äldre personer.

Resultatet av studierna kan ge ökad förståelse för betydelsen av kommunikation och interaktion, och särskilt kommunikation om känslor, vid möten mellan äldre personer och vårdpersonal.

Utbildningsinsats gav vårdpersonalen strategier

De flesta av omvårdnadspersonalen var positiva till att genomföra programmet. En del av de mer erfarna upplevde att de redan kunde det mesta om programmets innehåll, men att det ändå var svårt med kommunikationen i vissa situationer, till exempel när äldre personer var ledsna eller arga eller vid samtal vid livets slutskede. Genom programmet fick de strategier för hur de kunde kommunicera med äldre personer i utmanande situationer.

– Det är viktigt att denna dimension av vården uppmärksammas och att vårdpersonal får stöd och strategier för hur de kan hantera olika situationer för att kunna ge en vård och omsorg av god kvalitet. Det har betydelse både för den äldre personens välbefinnande och för vårdpersonalens arbetstillfredsställelse, menar Tanja Gustafsson.

Svårt få tid att ta del av utbildningsprogrammet

Utbildningsinsatsen gick dock inte helt problemfritt. Det framkom att organisatoriska strukturer stod i vägen för personalens genomförande av utbildningen och deltagande i forskningsprojektet, vilket även kunde begränsa deras möjligheter att använda de färdigheter de utvecklat.

Forskningsresultaten har till viss del redan använts i en andra fas i forskningsprojektet, där utbildningsprogrammet modifierats och förfinats och nu implementeras i större skala.

Kopplar till FN:s globala mål för hållbar utveckling

Tanja Gustafsson forskning kopplar till de globala målen, då särskilt till mål 3, som handlar om god hälsa och välbefinnande för människor i alla åldrar.

– Vi ser en alltmer åldrande befolkning, vilket ökar behovet av vård och omsorg i hemmet. Det sker samtidigt som vården ska utföras nära personen i behov av vård och den ska vara av god kvalitet och utföras av kompetent vårdpersonal. I Sverige och även andra länder lever ofta våra äldre ensamma. Besöken av vårdpersonal innebär ett tillfälle att få prata med någon, ett tillfälle till social samvaro som har betydelse för den äldre personens hälsa och välbefinnande.

– Jag hoppas att mina studier bidrar med kunskaper om implementering av personcentrerade arbetssätt inom kommunal vård och omsorg och hur webbaserade utbildningsinsatser kan stödja och stärka vårdpersonalens kommunikativa färdigheter, avslutar hon.