Nya professorn hyllas av studenterna för kreativ undervisning

”Hur mycket omsatte e-handeln under Black Week i november 2023?”. Det är avslutning på kursen Distribution och e-handel, och i D-korridoren har studenterna tipspromenad. Istället för en traditionell redovisning av sina grupparbeten sitter affischer uppsatta tillsammans med frågor som kurskompisarna ska besvara. 

– Istället för att sitta passiva och lyssna på varandras redovisningar måste de gå runt, prata med varandra och ställa frågor, berättar David Eriksson, nybliven professor i industriell ekonomi vid Institutionen för ingenjörsvetenskap. 
Stämningen är lättsam, studenterna är på väg att avrunda med att lämna in sina svar och det skämtas en del. I juni går de ut kandidatprogrammet Industriell ekonomi med inriktning logistik och många är just nu i fasen att de funderar på nästa steg i livet. 

Jakob Kjellberg, Fanny Andersson, Vincent Borg och Samuel Karlsson (ej i bild) har gjort ett grupparbete om Sista milen-leveranser. Foto: Lina Färm

”Kreativ och innovativ”

Några veckor senare har det nyss blivit klart att David Eriksson är 2023 års mottagare av högskolans pedagogiska pris, nominerad av sina studenter. Motiveringen lyder: 

”Med sitt stora pedagogiska engagemang gör David Eriksson det där lilla extra för sina studenter. Han är kreativ och innovativ i sin pedagogik och får studenterna delaktiga i undervisningen, samtidigt som han skapar en avslappnad och lärorik miljö. Han knyter an till vetenskapen i sin undervisning på ett begripligt sätt, som gör att studenterna verkligen tar till sig kunskapen och finner den intressant. David gör alltid sitt yttersta för att ge det stöd studenterna behöver. Det gör honom till en värdig mottagare av det pedagogiska priset 2023.”

När David fick beskedet satt han på kontoret hemma, med en sovande katt bredvid sig. 
– Jag hoppade till i stolen och gjorde antagligen något ljud, för jag skrämde iväg katten. Att vinna priset är hedrande och det är med stor vördnad jag tar emot utmärkelsen. Under min tid inom akademin har undervisning alltid legat mig varmt om hjärtat. Jag investerar mycket i att ge studenterna så bra undervisning jag förmår och det är fint att studenterna uppskattar det jag gör. Jag hoppas mina insatser gör skillnad för mina studenter och att jag kan ge dem en liten push framåt i livet. 

Han uppskattar att studenterna beskriver undervisningen på det sätt som han vill arbeta, och menar att det också är tack vare dem och kollegorna som utbildningen blir så lyckad. 
– På högskolan ligger mycket ansvar på studenterna själva och det faktum att jag vinner priset i år, tycker jag också visar på att mina studenter är medskapare i utbildningen. Det är omöjligt för mig att skapa en avslappnad och lärorik miljö utan deras hjälp. På samma linje hade det varit omöjligt för mig att lyckas som pedagog om det inte vore för mina närmsta kollegor. Det är mina kollegor som skapar förutsättningarna för att jag ska kunna göra det jag gör så bra som möjligt.

Undervisning lockade – trots skoltrötthet

I april blev det också klart att David befordrats till professor i industriell ekonomi. Att det skulle bli en akademisk karriär var långt ifrån självklart. För trots att han hade kompisar och lätt för att lära, så trivdes han inte i skolan. 
– Jag gjorde inte läxorna ordentligt och var inte så noga. På gymnasiet läste jag på Teknis (Sven Eriksongymnasiet i Borås red.anm.) och var engagerad i föreningslivet, men efter studenten ville jag bara jobba. Jag ringde alla ställen i närheten som fanns i telefonkatalogen, och första åren hade jag som mest tre jobb samtidigt, berättar David, som trivdes bra i butik och bland annat jobbade några år på Clas Ohlson. 

Så småningom kände han att något nytt behövde hända och den tidigare skoltröttheten till trots lockades han av att undervisa och såg framför sig en undervisande roll inom ett industriyrke. Han sökte sig till Industriell ekonomi vid Högskolan i Borås och blev efter sin kandidatexamen uppmuntrad att läsa vidare. Efter magisterexamen 2009 tog han en licentiatexamen i teknikens ekonomi och organisation vid Chalmers och 2014 disputerade han inom textilt management vid Högskolan i Borås. Avhandlingen handlade om förhållandet mellan styrningen av försörjningskedjor och moraliskt ansvarstagande, och hur det påverkar det sociala ansvaret.

Nyfiken på mänskligt beteende

De moraliska frågorna har engagerat honom sedan dess. Det handlar till exempel om varför till synes empatiska och rationella människor köper produkter som de vet har producerats under dåliga förhållanden och hur företag frikopplar sig från moraliskt ansvar. Genom att använda en teori från psykologin kunde han förklara hur försörjningskedjor kan vara designade på ett sätt som gör att människor inte längre känner ansvar för vare sig slavarbete eller miljöförstöring. 
– Om du inte konfronteras med de verkliga effekterna av ditt beteende, så kan du ljuga för dig själv eller rationalisera bort det. 

I dag samarbetar han med kollegor inom forskningsområdet Resursåtervinning för att undersöka hur människor kan bli mer motiverade att sortera sitt hushållsavfall. 
Fokus för hans forskning har varit design av försörjningskedjor, men nyfikenheten och lusten att lära har gjort att han även fördjupat sig i metodologi och vetenskapsteori. Det började av en slump, och ett intresse för religion och tro. 

– Jag funderade mycket på frågor som: hur vet man att något är sant, vilken typ av bevis behövs och vad är kunskap?. Jag har alltid tyckt att metodkurserna varit roliga och har tagit fram verktyg om hur man skriver vetenskapliga texter och har implementerat det i undervisningen. 

Van att jobba mot mål

I sin nya roll som professor ser David fram emot att ta ett mer formellt ansvar för att bidra till att bygga upp forskningsverksamheten inom industriell ekonomi och fortsätta arbeta med frågor om vetenskapsteori och metodologi. 
I hans dator finns en mapp med rubriken ”Towards professor” och innehåller CV, listor över vetenskaplig kommunikation, pedagogiska och akademiska meriter, med mera. Allt som behövs för att jobba mot målet att bli professor. Mappen bytte namn från ”Towards Associate Professor” strax efter att han utnämndes till docent i logistik vid Tekniska högskolan i Jönköping, vilket säger något om Davids drivkrafter.

– I min motsträvighet mot skolan har jag nog alltid haft som mål att visa att jag kan saker. Kanske inte för andra, längre, men fortfarande för mig själv. Och som ingenjörsakademiker, hur gör man då? Jo, man styr mot mål, konstaterar David.

Han trivs bra inom akademin och nämner frihet och tillit, att kunna producera bra saker, på plussidan. På minussidan hamnar byråkratin, avslag på forskningsansökningar, gratisarbete och att hela tiden vara nåbar. Det sista är något han hanterar genom att ibland skärma av, för att det är nödvändigt. 

– Jag är noga med att ta det utrymmet som behövs för att må bra, stänga av telefonen när det behövs. Jag brukar prata med doktoranderna om det, att de inte ska jobba dygnet runt. Det är inte helt lätt när de samtidigt har mycket att göra, men det måste fungera. Det är människor som ska växa och må bra i sin roll under flera år. 

Podcast om moralisk frikoppling med David Eriksson, länk till Textilt managementpodden