Sveriges nya nationella riktlinjer för öppen vetenskap

Sveriges riksdag gav Kungliga biblioteket i uppdrag att ta fram riktlinjer för öppen vetenskap. Riktlinjerna ska fungera som stöd och vägledning för aktörer med en roll i omställningen till öppen vetenskap i Sverige. Riktlinjerna pekar ut nyckelaktörer med ansvar för uppföljning av riktlinjerna. I höstas hade berörda parter  möjlighet att kommentera förslaget. Över 70 synpunkter mottogs som arbetsgruppen hade möjlighet att ta i beaktande innan de i januari i år presenterade det slutgiltiga dokumentet.

Redan 2020 fastställdes Sveriges riktning för öppen vetenskap i forskningspropositionen Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige (prop 2020/21:30). Målbilden som sattes då var att forskningsoutputs från forskning som helt eller delvis finansierats med offentliga medel ska publiceras öppet tillgängligt från 2021. Dessutom fastslogs att forskningsdata från sådana forskningsprojekt ska publiceras så öppet som möjligt, men så begränsat som nödvändigt. Alltså: Öppet så länge inga etiska eller juridiska hinder finns. Dessutom skrivs det i de nationella riktlinjerna för öppen vetenskap att ”utvecklingen mot öppen vetenskap sker i ett internationellt sammanhang” (Nationella riktlinjer för öppen vetenskap s. 3). Detta sker genom att tidsramen knyts till Agenda 2030 för hållbar utveckling.   

Riktlinjerna pekar ut prioriterade områden

De nationella riktlinjerna för öppen vetenskap består av sex prioriterade områden. Varje område beskrivs kort i riktlinjerna, och innehåller ett antal identifierade mål och prioriteringar. Dessutom har viktiga aktörer för området och deras ansvarsområden pekats ut. De prioriterande områdena är:

• Öppen tillgång till vetenskapliga publikationer
• Öppen tillgång till forskningsdata
• Öppna forskningsmetoder
• Öppna lärresurser
• Allmänhetens delaktighet i forskningsprocessen
• Infrastrukturer som stödjer öppen vetenskap

Uppföljning av riktlinjerna

I riktlinjerna framgår det tydligt att regelbunden uppföljning är nödvändig. Uppföljningen ska fokusera på uppnådda resultat och bedöma riktlinjernas effekt. Avsikten med uppföljningen är att lärosätena aktivt ska utvärdera och följa upp policyer och strategier, och att goda exempel tas tillvara. Dessutom är det viktigt att uppföljningen samordnas mellan forskningsutförare, forskningsfinansiärer och expertmyndigheter.

Avslutande tankar

Det är glädjande att Sverige har fått riktlinjer för öppen vetenskap. Genom detta samlade grepp och gemensamma förståelse kan Sverige och svenska lärosäten, däribland Högskolan i Borås, ta ytterligare steg mot öppen vetenskap. Målbilden av stärkt vetenskaplig kvalitet, förtroende för forskning genom transparens och ökade möjligheter för reproducerbarhet är beundransvärd. Det är även att förenkla för allmänheten att ta del av forskning. De gemensamma målen och prioriteringarna för fortsatt utveckling är i linje med internationella rekommendationer och insatser så som EOSC. Riktlinjerna tydliggör att svenska lärosäten behöver utveckla policyer, infrastrukturer och vägledning för att stödja forskare i omställningen till öppen vetenskap som praxis. Det blir uppenbart att det finns mycket för Högskolan i Borås att göra.

Läs mer om öppen vetenskap

SUHF har tagit fram två dokument som beskriver lärosätenas ansvar och åtgärder för omställningen till öppen vetenskap:

• SUHF:s färdplan för öppen vetenskap 
• SUHF:s vägledning för implementering av ovan nämnda färdplan

Centrala begrepp