Från idé till verklighet: Storskalig satsning ska förändra textil- och modeindustrin

Ett plagg som används ett litet tag och sedan slängs och bränns, innebär ett enormt slöseri av naturresurser och föroreningar av miljön i de länder där plaggen tillverkas. För att textil- och modeindustrin ska bli mer hållbar krävs att kläder och textil kort och gott används längre och att materialet kan tas tillvara på ett effektivt sätt när textilen tas ur bruk. Efter en tidigare förstudie där idéer har arbetats fram tillsammans med en stor mängd samarbetspartners från privat, offentlig och ideell sektor, är det nu det dags för verkstad.

– Under de kommande åren kommer vi tillsammans med industrin att testa en mängd initiativ i praktiken, ett komplett system som kommer gynna hela Sverige, där fördelen är att vi tillsammans har tänkt på helheten, säger Susanne Nejderås, textilstrateg vid Science Park Borås och projektledare för satsningen.

De initiativ som testas är (i urval):

• Nya metoder för hushållens insamling av textil
• En nationell anläggning för försortering av textil ska byggas upp i Södertälje
• Metodik för materialsortering till återvinning vidareutvecklas
• Flera varumärken kommer ta fram nya kollektioner baserade på använda plagg
• Kunder kommer erbjudas att köpa uppgraderade plagg
• Ökad spårbarhet och transparens i värdekedjan för att kunna veta var och hur plagget har producerats för att konsumenter och eftermarknaden ska kunna göra mer informerade val

Varumärken som når många

Varumärkena Kappahl, Lindex, Gina Tricot, Nudie Jeans Co, Eton Shirts och Björkåfrihet ingår i projektet. Sandra Roos, hållbarhetsdirektör på Kappahl, belyser varumärkenas roll i omställningen eftersom de tillsammans når ut till många och möter människor med mycket olika intresse och kunskap om hållbarhet och mode.

– Rent konkret kommer vi att utveckla ett cirkulärt erbjudande till våra kunder i samarbete med de andra aktörerna i projektet. Det kommer att handla om att öka värdet på plagg som idag inte är säljbara på den svenska marknaden tillräckligt mycket så att de blir attraktiva för en ny användare. Det är ett sätt att skapa värde ur existerande plagg, som komplement till den linjära modellen att enbart skapa värde genom att nytillverka plagg, säger Sandra Roos.

Försortering – en pusselbit som saknats

Det unika med satsningen är just att hela den textila värdekedjan inkluderas, från design och produktion till insamling, sortering, återbruk och återvinning. En nationell anläggning för försortering är ett exempel på en viktig pusselbit som tidigare saknats och som svarar mot behovet när kommunerna i januari 2025 får ansvar för att samla in textilier separerat från övrigt hushållsavfall. En annan viktig pusselbit är att säkra en så hållbar hantering som möjligt genom hela värdekedjan.

– Vi kommer att bygga en fullskalig anläggning där vi försorterar insamlade textilier innan de skickas till finsorteringsanläggningar. Det vi ska sortera bort är det som uppenbart inte kan återanvändas, det vill säga skräp och sådant som är trasigt. Den största vinsten kommer att tillfalla kommande generationer med mindre miljö- och klimatpåverkan, säger Vesa Hiltula, VD för Telge Återvinning AB, som kommer stå som ett nationellt föregångsexempel för den här delen av den textila värdekedjan.

Lättare att göra rätt

På lång sikt syftar projektet till att textila produkter ska leva längre, att användningen av naturresurser och avfall ska minska, att produkter och produktion ska bli säkrare och att återvinningen i Sverige ska öka i enlighet med EU:s textilstrategi.

– Målsättningen är att kläder ska kunna repareras, uppgraderas eller användas som ny råvara till nya plagg, åtminstone tre gånger innan de slutligen sorteras ut och fiberåtervinns, säger Susanne Nejderås.

– För den enskilda konsumenten kommer det att bli lättare att göra rätt genom rätt information i plaggen och genom att de kommer få fler och bättre alternativ till att slänga plagg i soporna. Ambitionen är att företagen ska kunna göra mer hållbara affärer och för Sverige som helhet innebär det här att vi kommer fortsätta att ligga långt framme inom forskning och innovation. Det bidrar till jobb, inflytande och stärkt konkurrenskraft, avslutar Susanne Nejderås.