Unik kartläggning av traumapatienter i svensk ambulanssjukvård

2024-01-22

Kollage Glenn Larsson och bild på ambulanspersonal vid ambulans

De flesta som transporteras till sjukhus i ambulans är inte allvarligt skadade. Samtidigt bedöms en fjärdedel av alla allvarligt skadade patienter som lågprioriterade av ambulanssjukvården. Det visar en forskningsstudie som för första gången någonsin använder data från Nationellt kvalitetsregister för ambulanssjukvård (AmbuReg).

I Sverige utförs drygt en miljon ambulansuppdrag varje år och cirka 135 000 fall involverar någon form av skada eller yttre våld. Detta omfattar såväl lindrigare som livshotande skador. Trots att trauma i dag är den vanligaste dödsorsaken för personer under 45 år, finns det inte så mycket kunskap om dessa patienter inom ambulanssjukvården. Det saknas en nationell övergripande registrering som kan ange förekomst av trauma, skadetyp, allvarlighetsgrad och behandlingsresultat i Sverige.

Kartläggning ger mer kunskap

– Vi vet i dag nästan ingenting om trauma i svensk ambulanssjukvård. I vår forskning vill vi kartlägga hur många som bedöms med trauma inom ambulanssjukvården, hur allvarligt skadade de är, vilka åtgärder och bedömningar som görs, samt hur det sedan går för patienterna efter utskrivning från sjukhus, säger Glenn Larsson, forskare vid PreHospen – Centrum för prehospital forskning vid Högskolan i Borås och PICTA Prehospital Innovationsarena.

I en nyligen publicerad vetenskaplig artikel har Glenn Larsson och medförfattarna matchat data från Svenska traumaregistret (SweTrau) med Nationellt kvalitetsregister för ambulanssjukvård (AmbuReg), ett register som samlar information från samtliga ambulansuppdrag i Sverige. Det är första gången som data från AmbuReg används i en forskningsstudie.

– Genom att matcha patientdata från de två registren får vi viktig kunskap om åtgärder och bedömningar av traumapatienter inom ambulanssjukvården kopplat till hur det sedan går för patienterna, förklarar Glenn Larsson.

Resultaten från datainsamlingen visar att 14 procent av alla ambulansuppdrag under ett år handlade om någon form av trauma. Av dessa registrerades 4,3 procent i SweTrau som allvarligt eller potentiellt allvarligt skadade. Den vanligaste orsaken till skador var någon form av trafikskada och den näst vanligaste var fall från annat plan – högenergifall. Medianåldern för de svårt skadade var 45 år och majoriteten, 68 procent, var män. I 12 procent av fallen behövdes någon form av akut avgörande stabilisering eller behandling på sjukhus, exempelvis större frakturkirurgi.

– Vi kunde bland annat se att det var relativt få patienter som var riktigt allvarligt skadade och att risken för svåra funktionshinder eller död var ganska låg. Samtidigt kunde vi se att ungefär en fjärdedel med allvarliga skador bedömdes som lågprioriterade av ambulanssjukvården. Vi behöver titta närmare på orsaken, men äldre patienter med fallskador är exempel på en grupp som kan ha mer osynliga allvarliga skador och som därför är svåra att bedöma utan tillgång till de resurser som finns på sjukhus, säger Glenn Larsson.

I en kommande studie ska forskarna titta närmare på hur det gick för den stora andel patienter (96 procent) som inte registrerades som allvarligt skadade i SweTrau genom att matcha data från AmbuReg med Socialstyrelsens patientregister.

Ska utveckla AI-baserat beslutsstöd med hjälp av unika data

Studien gjordes inom ramen för ett svenskt-norskt EU-projekt där unika data samlats in som ska öka kunskapen och användas för att utveckla AI-baserade beslutsstöd för ambulanspersonal när personer drabbas av trauma, till exempel vid fall i hemmet eller trafikskador.

I en tidigare studie har forskarna i projektet granskat journaldata från ambulanssjukvård och sjukhus i Västra Götalandsregionen.

Läs mer om studien

Liknande data har samlats in i Norge. Nästa steg är att göra analyser utifrån datainsamlingen för att sedan utveckla och testa ett AI-baserat beslutsstöd för ambulanspersonalen.

– Tillgång till data i Sverige och Norge, utifrån vilken man kan analysera hela förloppet från skadeplats till utskrivning från sjukhus, har inte varit tillgängligt tidigare. Men nu har vi samlat unika data i bägge länder. Ambitionen är att utveckla metoder för prediktion och beslutsstöd av allvarligt skadade patienter som kan hjälpa ambulanspersonal att uppnå ökad precision i sina beslut, vilket kommer att gynna patienterna, avslutar Glenn Larsson.

Fakta

Projektet Kontiki – AI som beslutsstöd for patienter och hälso- och sjukvård är ett 3-årigt projekt som leds av Högskolan i Borås och Høgskolen i Østfold. Projektet består av flera delprojekt/arbetspaket. Totalt har projektet beviljats drygt 23 miljoner kronor av Europeiska Regionala Utvecklingsfonden (ERUF).

I arbetspaket 2 är målet att utveckla, testa och implementera prehospitala beslutsstöd med hjälp av artificiell intelligens (AI) för ambulanspersonal när patienter drabbats av akut sjukdom, trauma och stroke. I detta projekt samarbetar Högskolan i Borås, Høgskolen i Østfold, Chalmers, PICTA, Sykehuset Østfold, Region Värmland och Västra Götalandsregionen.