Han vill vara en upplysande kraft i en komplex samtid

Mattias Bengtsson kommer närmast från Göteborgs universitet där han är docent i sociologi sedan 2013.

– I min nya roll som professor hoppas jag på att bygga upp en forskningsmiljö kring samhällsvetenskaplig forskning inom Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, men också i olika tvärvetenskapliga sammanhang på Högskolan i Borås. Dessutom hoppas jag kunna inspirera forskarkollegor så att de får mod och lust att skapa ny forskning, testa idéer och bygga nätverk, berättar han.

Arbetslivet och välfärden hänger ihop

Mattias Bengtssons huvudsakliga forskningsområden är arbetslivs- och välfärdsforskning. Han utgår ofta från frågor om social ojämlikhet. Han har bland annat studerat den svenska arbetslinjen kopplat till förändringar i den aktiva arbetsmarknadspolitiken och i arbetslöshets- och sjukförsäkringssystemen.

– Välfärdens trygghetssystem hänger ihop med hur arbetsmarknaden fungerar. Ett exempel är sjukförsäkringen. Med en striktare sjukförsäkring ökar kraven på individen att ställa sig till arbetsmarknadens förfogande, vilket därmed påverkar hur arbetsmarknaden fungerar, förklarar han och fortsätter:

– Det vi har sett i forskningen sedan mitten av 1990-talet är att människor i allt mindre grad kan förlita sig på välfärdsstatens trygghetssystem. De senaste årtiondena kännetecknas av en mer skyldighetsorienterad och strikt arbetslinje. Samtidigt är den rättighetsorienterade sidan av arbetsmarknadspolitiken, till exempel satsningar på utbildningar och praktik, mindre omfattande än tidigare. Parallellt med detta har nivåerna på arbetslöshetsersättning sjunkit relativt över tid jämfört med medelinkomsterna i samhället.

På den svenska arbetsmarknaden har det blivit allt vanligare med otrygga anställningsformer, till exempel timanställningar och gigarbeten, vilket bland annat har att göra med globala företags etablering i Sverige, företag vars arbetsmodell och villkor ofta krockar med den svenska modellen.

– Mycket inom mitt forskningsområde handlar om att studera den här utvecklingen mot mer otrygga arbeten och hur de kan rymmas inom det svenska välfärdssystemet. Jag har exempelvis i ett jämförande nordiskt forskningsprojekt studerat hur Coronapandemin påverkade yrkesgrupper som kulturarbetare. Pandemins nedstängning gjorde det ännu mer tydligt att många i dessa yrkesgrupper inte omfattas av trygghetssystemen, och att vi behöver modernisera systemen även för dessa grupper, säger han.

Välfärdssamhällets omvandling

– Den ökade otryggheten på arbetsmarknaden och nedbantningen av välfärdens trygghetssystem är ett uttryck för en större omvandling av den svenska välfärden, en välfärd som står inför stora utmaningar kopplade till bland annat en globaliserad ekonomi och en allt äldre befolkning som ska försörjas, förklarar Mattias Bengtsson vidare.

Omvandlingen innebär att inkomstskillnaden mellan olika grupper i samhället ökar samtidigt som det sker neddragningar inom välfärdens områden, till exempel inom äldreomsorg och skola. De som drabbas hårdast av neddragningarna är arbetslösa och sjuka, men även barn och äldre som är beroende av välfärdstjänster. Neddragningarna drabbar också många kvinnor, eftersom de ofta jobbar inom offentlig sektor, med tuffare arbetsvillkor, lägre löner och pension.

– Samtidigt har staten alltmer dragit sig tillbaka från ansvaret att leverera välfärdsservice. I stället har de privata aktörerna och civilsamhället fått en allt större betydelse inom välfärden. Vi går mot en mer marknadsbaserad och selektiv välfärdsstatsmodell, vilket riskerar att skapa besvikelse hos många grupper. Frågan är hur det påverkar välfärdsstatens legitimitet, säger han.

Följer den gröna omställningen

I ett av sina forskningsprojekt studerar Mattias Bengtsson batterifabrikernas etablering i Västsverige. Projektet ingår i ett Forte-finansierat program som handlar om fordonsindustrins gröna omställning. Han ska under åren 2023–2029 följa etableringarna på regional och kommunal nivå och undersöka vilka effekter de kan få på arbetsmarknaden och på välfärden.

– Fabriksetableringarna kräver stora omställningsprocesser inom skola, vård och omsorg. Därtill behöver det göras nödvändiga investeringar i infrastruktur och arbetsmarknad i de berörda kommunerna. Samtidigt har vi en global konkurrensutsättning från länder som Kina och USA, vilket gör att företagen börjar omprioritera och skjuta på dessa etableringar. Batterifabriken i Skellefteå är ett tydligt exempel på hur dessa globala omställningsprocesser får konsekvenser på regional och kommunal nivå, menar han.

Undersöker arbetets existentiella mening

Ett område som ligger Mattias Bengtsson varmt om hjärtat handlar om social ojämlikhet kopplat till existentiell mening i arbetet. Han förklarar:

– En brist i sociologisk forskning, och i samhällsvetenskaplig forskning generellt, är att man inte också väger in existentiella frågor. Vad innebär ett existenssociologiskt perspektiv när man studerar arbetslivet och social ojämlikhet? Har arbetet en större mening för människor och ser man olika på sitt arbete beroende på kön, klass och yrkestillhörighet?

För att ta sig an frågor om arbetets existentiella mening har han tillsammans med Marita Flisbäck, professor vid Högskolan i Borås, gjort intervjustudier av människors upplevelse av att gå i pension och hur de i samband med pensionen ser på sitt arbete.

– I våra intervjuer blev det tydligt att många människor som ska gå i pension, oavsett vilket yrke eller position de haft, lyfte hur meningsfullt arbetet varit för dem, bland annat genom upplevelsen av att bidra till samhället, hjälpa andra människor, eller föra vidare sina erfarenheter och kunskaper. Ur ett ojämlikhetsperspektiv framkom det samtidigt att människor i arbetaryrken inte har samma möjligheter att stanna kvar i yrket efter pensionen, även om de önskar det, berättar han.

En kritisk blick på komplexa samtidsproblem

Som forskare i ett samhälle där otryggheten, de sociala klyftorna och misstron mot demokratiska institutioner breder ut sig ser Mattias Bengtsson som sin uppgift att vara en upplysande kraft.

– När det efterfrågas enkla svar och ropas på starka ledare som en lösning på komplexa samhällsproblem, då är det extra viktigt att kunna bidra med andra förklaringsmodeller, till exempel genom att visa hur problemen är kopplade till större samhällsomvandlingar som globalisering, demografi eller åtstramningar i välfärdspolitiken, säger han.

Som forskare trivs han som allra bäst när han får vara ute i samhället och möta människor, antingen när han gör intervjustudier eller när han presenterar sin forskning för allmänheten.

– När jag intervjuar får jag möjlighet att möta människor som jag kanske aldrig skulle ha träffat annars. Sedan är det förstås också väldigt roligt när resultaten är klara och det är dags att presentera forskningen. På Högskolan i Borås är vi lyckligt lottade eftersom vi har öppna seminarier som arrangeras av Centrum för välfärdsstudier och FoU Sjuhärad välfärd, där vi kan nå ut till allmänheten med forskningsresultat, säger han och avslutar:

– Något som också ger mig existentiell mening i arbetet är att följa studenterna över tid, se hur de utvecklas, och att kunna föra vidare mina kunskaper som de förhoppningsvis får med sig ut i samhället i sitt kommande yrkesliv.

Läs mer

Läs mer om Mattias Bengtsson