Matematikprojekt hjälper lärare att utveckla sin undervisning

Matematikprojektet har initierats av Bildningsförvaltningen i Herrljunga kommun tillsammans med ledningsgruppen för rektorer och omfattar förskola, grundskola, anpassad grundskola och gymnasiet i kommunen. För att få hjälp kontaktades Högskolan i Borås.

– Anledningen till initiativet är den nedåtgående trenden i måluppfyllelse för matematik som har observerats över tid, både i årskurs 3, 6 och 9, vilket är oroande. Sjunkande resultat på nationella prov i dessa årskurser under flera år har ytterligare understrukit behovet av åtgärder, berättar Caroline Johansson, som samordnar projektet inom Herrljunga kommun.

Under våren 2023 gjordes en förstudie där man identifierade behov av vad, och på vilket sätt undervisningen kan fortsätta utvecklas för att öka måluppfyllelsen hos barn och elever samt vilket behov av fortbildning som pedagogerna var i behov av.

– Inledningsvis har olika lärgrupper tillsammans med handledare från högskolan identifierat ett matematikområde som de upplevde utmanande och svårt att undervisa i, kommenterar Gisela Bohlin, universitetsadjunkt vid Institutionen för pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås och projektledare.

Elevernas språkförmåga en viktig faktor

Det mest påtagliga problemet man såg på skolorna är att ett ökat antal elever saknar betyg i ämnet matematik och därmed inte får med sig tillräckliga kunskaper. En annan faktor som påverkar matematikkunskaperna är barns och elevers språkförmåga.

– När barn och elevers språkförmåga inte är tillräckligt utvecklad påverkas även deras förmåga att förstå och tillägna sig matematiska begrepp. Detta har medfört att projektet är nära sammankopplat med språket, med vilket vi arbetar parallellt för att uppnå bättre resultat, förklarar Caroline Johansson.

– I ett fördjupningsarbete har lärarna utgått från sina kunskaper och erfarenheter samt granskat tidigare resultat från nationella prov och andra matematikscreeningar som använts i deras skolor. Exempel på utmaningar som framkom då var elevernas förståelse för likhetstecknets betydelse, problemlösning, tidshantering, samt att automatisera och förstå multiplikationstabellen, fortsätter Caroline Johansson.

Mellan lärgruppernas möten genomför lärarna särskilda aktiviteter i klassrummet, där de testar nya undervisningsmetoder eller uppgifter för att se vad som fungerar bäst. Efter att ha prövat dessa samlas lärarna i sina lärgrupper för att analysera och utvärdera resultaten, med målet att förbättra och justera undervisningen.

I slutet av vårterminen 2024 samlades alla lärgrupper och handledare för att dela med sig av de insikter och framsteg de gjort hittills i projektet, en aktivitet som efterfrågats av deltagarna och som visade sig vara mycket uppskattad.

Ömsesidigt givande och tagande mellan högskolan och kommunens lärare

Från högskolan handleder och föreläser lärarutbildare i matematik vid Institutionen för pedagogiskt arbete. Petter Johansson, universitetslektor, är en av dem.

– Jag är handledare för två grupper lärare: den enda på högstadiet och den andra på mellanstadiet. Handledningen sker vid träffarna i lärgrupperna en gång i månaden. Som handledare försöker jag hjälpa till att skapa fokus och struktur, och att bidra med vetenskaplig expertis. I övrigt sker arbetet på lärarnas villkor, det är de som avgör vad som bör utvecklas. Det är de som bäst känner sin egen organisation och kan avgöra vad som är praktiskt genomförbart, förklarar han och fortsätter:

– Som lärarutbildare ger det mig väldigt mycket att vara med i ett sådant här projekt, dels genom den inblick jag får i skolan och läraryrket genom att åka ut och träffa lärgrupperna, rektorer, med flera, dels genom de erfarenheter jag får av att jobba just med utveckling i skolan. Ett sådant här projekt stärker känslan av gemenskap mellan högskola och grundskola: vi delar samma visioner även om vi jobbar på olika håll.

Selma Music är universitetsadjunkt och doktorand vid Högskolan i Borås och deltar också i projektet.

– För mig är det viktigt att vi har en nära kontakt med skolverksamheten och att vi får ta del av deras dilemman kring matematikundervisningen. Vi kan då diskutera dessa i grupper och komma med forskningsbaserade förslag, samtidigt som vi lämnar det slutliga beslutet till arbetslaget. Genom projektet utvecklas både jag själv och min undervisning på Högskolan i Borås. Det är nästan omöjligt att följa utvecklingen och bemöta skolans problem om vi inte har regelbunden kontakt med dem, säger hon.

Planering tillsammans förutsättning för ett lyckat projekt

Gisela Bohlin berättar vidare om samverkansprojektet.

–  Förutsättningar för ett lyckat samverkansprojekt är ett grundligt planeringsarbete tillsammans med kommunen. Projektet är väl förankrat i respektive verksamhet, det vill säga matematikdidaktiker på Institutionen för pedagogiskt arbete deltog på planeringsmöten, lyssnade in kommunens behov och skrev fram förslag utifrån detta. Likaså involverades rektorer och förstelärare i Herrljunga i planeringsarbetet. Det var en lång process som tog tid, men det har bidragit till att målet och formerna är tydliga, rimliga och väl genomtänkta.

– Jag upplever det som att vi har byggt upp ett ömsesidigt förtroende för varandra. Vi har ett väldigt gott samarbete. Sammantaget är alla dessa faktorer viktiga, men jag måste lyfta fram att högskolans lärare, deras professionalitet och lyhördhet, naturligtvis är nyckeln till framgång, avslutar hon.

Läs mer

Projektet Ämnesdidaktiskt inriktad undervisningsutveckling inleddes i januari 2024 och handledningen genomförs i mindre grupper tre, fyra tillfällen under vårterminen. Projektet pågår fram till och med juni 2025.

Projektet syftar till att långsiktigt kunna bidra till en ökad måluppfyllelse i matematik och skapa förutsättningar för en självbärande undervisningsutvecklande kultur bland lärare.

I Herrljunga deltar totalt cirka 70 pedagoger med anknytning till matematikämnet. Projektet har även väckt intresse i flera andra kommuner.

I augusti 2024 startades ytterligare ett projekt med liknande upplägg för lärare i förskoleklass till årskurs 3. Det kommer att pågå i 1,5 år.