Medborgarforskningens informationspraktiker under lupp i ny avhandling

Ända sedan Carl von Linnés dagar har allmänheten engagerat sig i miljövetenskaplig forskning. Med håvar, kikare, papper och penna har människor gett sig ut i naturen för att uppleva och dokumentera flora och fauna. Medborgarforskning är ett relativt nytt begrepp på detta gamla fenomen och 2020-talets djur- och naturintresserade har kompletterat anteckningsblocket med smartphone-appar och en uppkoppling till digitala informationssystem som den centrala svenska noden Artportalen. Ibland hamnar artobservationerna i samhällsdebatten, när miljö och ekonomiska intressen ställs mot varandra.

Tävlan kan leda till partiskhet

Genom bland annat intervjuer och deltagande observation vid fältexkursion har Björn Ekström undersökt hur människor deltar i volontärmässig  naturövervakning. Hans fokus har varit informationspraktiker i medborgarforskning som berör biologisk mångfald.

–  Studien visar att medborgarforskning bidrar till en stor och betydelsefull mängd data. Samtidigt pågår en tävlan om vem som ser flest eller mest sällsynta arter. Detta kan ge en partiskhet vad gäller dataomfattning, säger Björn Ekström.

Ett annat problem gäller validering av arter och att inte all metadata når rapportsystemen. En medvetenhet om informationspraktikerna kan lindra dessa problem, menar Björn Ekström:

– Även om rapporterna utgörs av prydliga data så kantas vägen dit av förhandlingar mellan människor och materiella objekt, med arterna i centrum. Det handlar om slingrande stigar till artrapporter.

Korrekta rapporter bidrar till ökad trovärdighet

Varje observerad art som rapporteras i exempelvis Artportalen, bidrar till bilden av Sveriges flora och fauna.
– Förmågan att korrekt rapportera många och gärna sällsynta arter bidrar till ökad trovärdighet och auktoritet hos deltagarna, och rapporterna kan stärkas med objekt som fotografier eller genom att skicka belägg till muséer för validering, säger Björn Ekström. 

I avhandlingen diskuteras medborgarforskningens kvalitet mot kvantitet och betydelsen av att rapportera metadata. Det kan handla om vilken metod som har använts. Mer transparens kan hjälpa nya deltagare att lära sig tillvägagångssätt som annars är implicita eller kantas av tyst kunskap.

I sina studier beskriver Björn Ekström även deltagarnas diskussioner om avsaknaden av enkla men funktionsrika verktyg för rapportering i fält, och föreslår en utveckling av sådana för att bredda insamlingen av data.

– Sådana verktyg kan också bidra till att nya deltagare på ett enklare vis kan ledas in i medborgarforskning om biologisk mångfald eftersom tröskeln dit kan vara hög, säger Björn Ekström.

Läs mer

Björn Ekström forskarprofil
Mer forskning inom området Biblioteks- och informationsvetenskap