Videostöd i ambulansen kan vara livsavgörande vid stroke

2024-10-09

När någon drabbas av en stroke är tid och val av behandling kritiska faktorer. Om ambulanspersonalen kan konsultera en strokespecialist via videolänk före transporten kan liv räddas och bestående skador förhindras. Det visar en Chalmersledd studie där forskare från Högskolan i Borås medverkat.

– Med videokonsultation i ambulansen kan strokepatienter snabbt bli bedömda av en neurolog på distans och köras direkt till det sjukhus som kan ge optimal vård. Störst skillnad gör det för personer som bor långt från ett specialistsjukhus. Så förutom bättre vårdresultat innebär detta mer jämlik vård, säger Stefan Candefjord, som är forskare i digital hälsa vid institutionen för elektroteknik på Chalmers och medförfattare till en ny vetenskaplig studie inom projektet VIPHS (Videostöd i den PreHospitala Strokekedjan).

Magnus Andersson Hagiwara, professor i prehospital akutsjukvård vid Högskolan i Borås och medförfattare till studien, ser en stor potential i videokonsultation inom ambulanssjukvården.

– Vi har i det här projektet utvecklat en metod för hur man kan arbeta med implementering av ny medicinsk teknik inom ambulanssjukvården – det handlar inte minst om nya arbetssätt och struktur för samarbete mellan de yrkesgrupper som kopplas in när någon drabbas av akut stroke. Min förhoppning är att videokonsultation för strokepatienter ska införas i alla ambulanser i framtiden och även för fler patientgrupper, säger han.

Rätt beslut kan spara 1,5 timme

Vid proppar i mindre blodkärl är propplösande läkemedel, så kallad trombolys, en vanlig behandling som normalt ges på ett närliggande akutsjukhus. Men vid proppar i hjärnans större kärl uppnås betydligt bättre resultat om blodproppen kan tas ut på mekanisk väg genom ett kirurgiskt ingrepp – trombektomi. Det innebär att man går in i ett blodkärl som leder upp i hjärnan och med hjälp av en kateter drar ut proppen. Detta ingrepp kan i princip bara utföras vid universitetssjukhus, som exempelvis Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Oavsett vilken behandling som behövs, görs inledningsvis en skallröntgen (CT) på sjukhus för att bedöma situationen och typ av stroke. Om patienten transporterats till ett närliggande akutsjukhus krävs då vidaretransport för att kunna erbjuda trombektomi om detta bedöms vara optimal behandling.

– Ett beslut om direkttransport till Sahlgrenska redan i ambulansen beräknas kunna spara 1,5 timme i handläggningstid för patienter som bor utanför Storgöteborg. Detta kan vara livsavgörande tid för den som behöver trombektomi, då en timmes fördröjning uppskattas halvera effekten. Varje år skulle ett betydande antal personer kunna få ett helt annat liv om de fick trombektomi snabbare, säger Bengt Arne Sjöqvist som är professor emeritus i digital hälsa vid institutionen för elektroteknik på Chalmers, samt medförfattare till den vetenskapliga artikeln.

Forskarna bakom studien poängterar att det är viktigt att så tidigt som möjligt, och med hög precision, identifiera vilka patienter som behöver vilken vård. Med videostödet går det att komplettera den befintliga vårdprocessen, som idag är baserad på telefonsamtal mellan ambulanspersonal och specialistläkare.

– Med videokameror i ambulanserna kan vi göra dagens strokevård ännu bättre för fler. Samma neurologiska bedömning som läkaren gör på sjukhus, kan göras redan i ambulansen. Det är ett lagarbete med många inblandade från olika delar av vårdkedjan, där alla är viktiga för att minska antalet minuter, säger Mikael Jerndal, neurolog och vårdenhetsöverläkare på strokeenheten på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg.

Strokespecialister spelade patienter

För att testa och utvärdera hur ett videobaserat beslutsstöd kan fungera i praktiken genomfördes realistiska fullskaliga simuleringar. Fyra ambulansteam fick larm om personer med strokesymptom av olika allvarlighetsgrad. Patienterna spelades av neurologer och ambulanserna var utrustade med tre kameror som kopplades upp mot strokespecialister på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

Den ena kameran visade patientens ansikte, så att bedömning av mimik, huvud- och ögonrörelser kunde göras. Den andra kameran visade patienten från sidan för att kunna ge en allmän överblick samt bedöma förmågan att lyfta armar och hålla dem uppe. En tredje kamera visade patientens ben för att kunna göra motsvarande bedömningar som för armarna.

Fortsatt arbete för att införa tekniken som normal rutin

Efter simuleringsstudien genomfördes en pilotstudie inom vården, med tre ambulanser i Södra Älvsborg. Piloten föll väl ut, och projektresultat och erfarenheter började överföras till Västra Götalandsregionen som en del av satsningen på ökad digitalisering i vården.

Forskningen om videokonsultation för strokepatienter inom ambulanssjukvården kommer att fortsätta efter att VIPHS-projektet avslutats. Magnus Andersson Hagiwara och Lise-Lotte Omran, doktorand vid Högskolan i Borås, arbetar nu vidare med databearbetning från ytterligare studier som genomförts.

– Nästa steg är att analysera data från en pilotstudie som inkluderar tolv ambulanser, samt data från en implementeringsstudie. Vi har dessutom nyligen publicerat en studie som handlar om samarbetet mellan neurologer och ambulanspersonal vid videokonsultation, där vi sett att video har positiva effekter för gemensam förståelse och lärande, avslutar Magnus Andersson Hagiwara.

Mer om forskningen

Den vetenskapliga studien"Video support for prehospital stroke consultation: implications for systemdesign and clinical implementation from prehospital simulations” har publicerats i BMC Medical Informatics and Decision Making.
Artikeln är skriven av Stefan Candefjord, Magnus Andersson Hagiwara, Bengt Arne Sjöqvist, Jan-Erik Karlsson, Annika Nordanstig, Lars Rosengren och Hanna Maurin Söderholm.

Studien har utförts inom ramen för projektet Video i den Prehospitala Strokekedjan, ViPHS, som startades 2015/2016 på initiativ av Bengt Arne Sjöqvist (koncept, teknik, system- och processdesign) från Chalmers och Lars Rosengren (koncept, medicin och vårdprocess) från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Arbetet med ViPHS har genomförts inom ramen för det långsiktiga regionala tvärvetenskapliga samarbetet kring prehospital sjukvård som pågått i drygt tio år. I detta ingår alla i studien medverkande parter, och ambitionen i samarbetet är att täcka hela perspektivet från forskning till nyttiggörande i vården. Utöver ViPHS studeras även andra tänkbara verktyg för att öka precisionen i de tidiga besluten vid stroke. Dessa är ännu i ett tidigt skede men inkluderar till exempel AI-metoder.

När den vetenskapliga artikeln skrevs var författarna verksamma vid Chalmers tekniska högskola, Högskolan i Borås, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och PICTA Prehospital Innovationsarena vid Lindholmen Science Park.

Forskningen har fått stöd av Innovationsfonden VGR, Region Västra Götaland och Vinnova (Grant: 2017–02418).

Mer om stroke

Stroke är ett samlingsnamn för sjukdomar som orsakas av en blodpropp (infarkt) eller en blödning i hjärnan. Cirka 85 procent av fallen är en infarkt. Årligen drabbas cirka 6 miljoner människor i världen och i Sverige är det, enligt det nationella kvalitetsregistret för strokesjukvård, Riksstroke, cirka 25 000 personer. I Sverige avlider drygt 20 procent inom 28 dagar, cirka 30 procent hamnar i en livslång beroendeställning och resterande får hanterbara efterverkningar eller blir opåverkade. Hur utgången blir beror till stor del på hur snabbt personen får rätt vård. Samhällskostnaden för stroke skattas till drygt 18 miljarder årligen i Sverige – exklusive insatser från till exempel anhöriga.

Källor: riksstroke.org, neurologiisverige.se