Akram Zamani antar gärna utmaningar och tänker ständigt nytt – för en hållbar framtid

Enligt färska siffror från Livsmedelsverket slänger varje hushåll i Sverige årligen cirka 15 kilo ätbar mat, mest frukt, grönsaker och bröd, per person.  

– Vi är inte bra på att ta vara på våra resurser. Det kastas alldeles för mycket mat – mat som hade kunnat räddats och omvandlas till något bra, säger Akram Zamani. 

• Akram Zamani installeras som professor vid högskolans akademiska högtid.
  Torsdag 8 maj ger hon en öppen installationsföreläsning med rubriken "The Role of Industrial Biotechnology in the Material Revolution of the Future".
  Läs mer om installationsföreläsningen

Drivs av vilja att bidra till grön omställning

Viljan att bidra både till minskat matsvinn och övergången till hållbara biobaserade material som är avgörande för en grön omställning, har format hennes akademiska bana. Den kretsar kring att utveckla miljömässigt hållbara metoder för att ta vara på de komplexa och rikliga föreningar som finns i det organiska avfallet, antingen som råmaterial eller förstadier till högvärdiga produkter. Dessa material har ett brett användningsområde, från produkter för vardagskonsumtion till avancerade hälsovårdsprodukter. 

– Möjligheterna är många, det finns en stor potential, säger Akram Zamani.  

I nästan 20 år har hennes arbete kretsat kring filamentösa eller trådbildande svampar, naturens återvinnare, som är kända för sin förmåga att bryta ner organiskt material och återföra näringsämnen till ekosystemet. Denna forskning har lett till utvecklingen av innovativa material framställda från svampar odlade på organiskt avfall, inklusive svamptextilfibrer, läderliknande material, bioplaster, pappersliknande material och biomaterial.

– Vi har sett att framför allt bröd fungerar bra vid odling av mikroorganismer. Det innehåller nästan allt som behövs och är ett av de bästa materialen vi testat. 

Kunskapen ska omsättas i praktiken

Hon slår fast att vetenskapen kommit en bra bit på väg – och målet är att den samlade kunskapen inom några år ska kunna omsättas i praktiken. 

– Vi befinner oss fortfarande i forskningsfasen, men jag hoppas verkligen att vi kan nå fram till något som snart kan börja användas i samhället och göra nytta. 

Hittills har produktionen av textila fibrer kunnat ske i små mängder, men nu pågår utvecklingen av en prototyp som ska bana väg för en uppskalning. Samtidigt behövs mer forskning. 

– I dag har vi en mycket bättre förståelse av hur de små mikroorganismerna fungerar och hur vi kan styra dem och få dem att växa på ett sätt som är bra för textila fibrer eller läderliknande material. Vår kunskap ökar hela tiden, men det finns fortfarande mycket kvar att lära. 

Nu ser hon fram emot att förkovra sig mera inom området som professor. 

– Det känns roligt och spännande, det har varit en lång väg att gå. Nu känns det bra att vara framme, men det betyder också att nya utmaningar är på väg. Det är en ny början igen, konstaterar hon med ett skratt. 

Räds inte utmaningar

Utmaningar är dock inget Akram Zamani ogillar, tvärtom – under förutsättning att de är någorlunda under kontroll. 

– Forskning betyder att det ska var svårt. Vore det enkelt vore det ingen forskning, brukar jag säga till mina studenter och doktorander. Forskning i sig är utmanande, för vi vet inte, vi måste testa och hitta nya sätt för att nå förbättringar. Och jag älskar det! säger hon, nöjd och tacksam över sin nya roll och att få vara verksam inom detta spännande fält som spelar en nyckelroll inför framtiden. 

– Skiftet mot hållbara biobaserade material är inte längre bara ett forskningsintresse, utan en global nödvändighet. Min resa inom industriell bioteknik fortsätter med ambitionen att utvidga gränserna för materialvetenskap och bioteknik, och påskynda framstegen mot en cirkulär, biobaserad ekonomi, säger Akram Zamani. 

Läs mer

Akram Zamani
Akademisk högtid
Forskning inom området Resursåtervinning