De berättar om data – ett maktmedel som är svårt att fånga in och tolka

Föreläsningarna hålls av Veronica Johansson Sydqvist och Gustaf Nelhans tillsammans med David Gunnarsson Lorentzen, docenter i biblioteks- och informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan.

Program

Datum: 2025-04-29
Tid: 13:00—15:30
Plats: D211

13:00 Introduktion av Björn Hammarfelt, områdesföreträdare för forskningsområdet Biblioteks- och informationsvenskap

13:05–13:50 Veronica Johansson Sydqvist: Från trafikolyckor till postcovid: kritiska perspektiv på skapande, design och användning av data och visualiseringar i samhället

Data som handlar om, härstammar från, eller på annat vis berör och engagerar individer och grupper i samhället ökar snabbt i omfattning och betydelse. Det handlar om allt från traditionella personuppgifter till data om livsstil, sociala interaktioner, resmönster och handel, såväl som om konst, historia, och kulturella traditioner. Med alltmer data om och för mänskliga aktiviteter ökar dock inte bara nyttopotentialen utan även datarelaterade risker och konflikter. Vad och vilka inkluderas respektive exkluderas; hur presenteras datan; vad synliggörs och vad döljs – och med vilka konsekvenser? I föreläsningen beskriver Veronica Johansson Sydqvist hur hennes forskning lyfter och ramar in kritiska frågor kring skapande, design och användning av dataresurser och relaterade visualiseringar utifrån teorier om makt, normer, informationsetik och -politik i allmänhet, samt om kritiska kompetenser (critical literacies) och kritisk design (critical design) i synnerhet. Presentationen beskriver ansatsens bidrag till utveckling av det biblioteks- och informationsvetenskapliga ämnet. Den bredare samhällsrelevansen illustreras genom exempel på genomförd och planerad forskning: från policyrekommendationer för självkörande fordon, till studier av internetreglering i svenska folkbibliotek samt politiserade dataaktiviteter bland långtidssjuka efter covid-infektion.

Tid för frågor och kort paus

14:05–14:45 Gustaf Nelhans och David Gunnarsson Lorentzen: Vassare verktyg och svårfångad data: aktuella utmaningar i forskares vardag 

Föreläsningen utgår från tidiga löften om fri datatillgång via internet och en explosion av studier av olika typer av internetaktivitet. Under senare år har denna tillgång på många plattformar starkt begränsats. Detta ser vi tydligt på plattformar som ägs av Meta, samt Reddit och plattformen tidigare känd som Twitter. Samtidigt utvecklas nya datakällor som Open Alex för vetenskaplig information som tillhandahåller stora mängder material, men där kvaliteten fortfarande inte är helt utforskad. Vart vänder vi oss för att komma åt relevant data, och hur säkerställer vi att data är tillförlitliga? Utifrån vår erfarenhet av att arbeta med datakällor vars tillgång ändras över tid illustrerar vi problematiken genom att visa exempel på forskning på Twitter och bibliometriska datakällor, öppna data och andra källor såsom kliniska riktlinjer och officiella myndighetsrapporter. Frågor om immateriella rättigheter, aktörer som drar tillbaks tidigare tillgängligt material eller villkorar tillgången bidrar också till komplexiteten.
 
Samtidigt som tillgång till data blir allt svårare blir verktygen som forskare inom området kan använda allt vassare. Med bättre och bättre språkmodeller öppnas nya möjligheter för forskaren. Idag är kvantitativt orienterade biblioteks- och informationsvetare rika på verktyg, medan de har svårt att komma åt relevant data att studera. Kvaliteten på analysen är beroende av en kombination av sammanhang, djup och datakomplexitet, tillsammans med ämnesmässig kunskap. Även om stordata inte är lika tillgänglig idag som förr kan värdefulla insikter fortfarande dras från mindre datamängder så länge som forskaren är medveten om vad data representerar. De verktyg som vi kan arbeta med idag är bättre lämpade för att hitta intressanta mönster i komplexa data.

Kort frågestund

15:00 Mingel med dryck och tilltugg som serveras i C430.

Detta driver dem i deras forskningsgärning

Veronica Johansson Sydqvist forskar om data och visualiseringar i olika sammanhang i samhället.

Vad är mest intressant i ditt forskningsområde i dag och i framtiden?

– Det är hur forskningen visar att föreställningar och medvetenhet om data som en central maktfaktor växer fram i samhället, inte bara bland stora techbolag och myndigheter, utan också bland vanliga människor. Särskilt angeläget anser jag det är att i samband med det här studera vad som händer i mötet mellan människors behov och uppfattningar om sina rättigheter och möjligheter i relation till olika typer av data om dem själva, och de beslut om dataproduktion och -användning som tas av företag, offentliga institutioner och politiker. I skärningspunkten här kan konflikter och risker med allvarliga konsekvenser för både samhälle och individ uppstå – men genom att studera dessa kan vi också lära oss vilka värden som står på spel och hur vi kan värna dem på bättre sätt.

– Om vi tittar framåt bedömer jag att frågor om integritet, rättvisa, självbestämmande, inkludering och säkerhet kring data om människor kommer bli än viktigare. När samhället digitaliseras alltmer, blir det också tydligare vilka som har kontroll över data – och vilka som inte har det. Jag tror vi kommer behöva prata mycket mer om etik, makt och ansvar när det gäller data, inte bara om tekniken i sig.

Hur började ditt intresse för de här frågorna?

– Det började egentligen med en frustration över hur informationsteknik ofta presenteras som neutral eller "smart", fast den i praktiken påverkar människor väldigt olika. beroende på vem du är. Jag har alltid varit intresserad av maktfrågor och rättvisa, och när vi tittar närmare på den informationsteknik som vi idag omges av och använder ser vi hur den både drivs av och producerar data om människor på sätt som genomsyras av politik och värderingar. Data ligger inte bara och "skräpar" färdiga runt omkring oss, utan skapas som resultat av hur aktörer med makt designar allt ifrån sociala medieplattformar till formulär inom vård, polis och utbildningssektorer. I vissa fall kan människor påverka vilka data man lämnar ifrån sig i olika sammanhang, men ofta är den möjligheten obefintlig eller kraftigt begränsad: Hur lätt är det egentligen att säga nej till alla fördelar som vi får genom att använda digitala verktyg, sociala medier och appar av olika slag, men som vi "betalar" för genom att dela med oss av stora mängder data om oss själva? Jag har studerat dessa frågor i olika sammanhang, vilket väckt mitt engagemang och lett in mig på det spår jag är på idag.

Vad har din forskning för betydelse för samhället?

– Den handlar i grunden om att synliggöra vem som har makt över data i samhället, och vilka som riskerar att hamna utanför eller påverkas negativt när tekniska system tas i bruk utan tillräcklig eftertanke. Jag vill också bidra till att öka medvetenheten om hur viktiga rättigheter som integritet, autonomi och icke-diskriminering behöver försvaras i takt med att nya teknologier utvecklas. Genom att också lyfta fram exempel där människor själva skapar nya eller ifrågasätter brister i existerande data visar jag att data inte bara är ett anonymt och neutralt "instrument" för stater, organisationer och företag, utan något djupt mänskligt och politiskt som i ökande utsträckning berör och engagerar individer. Forskningen lyfter fram de dolda maktförhållandena kring data – vilka röster som hörs, vilka som osynliggörs, hur tekniska system kan förstärka eller utmana sociala orättvisor och hur människor påverkas och själva agerar med eller emot dataanvändningen på olika sätt.

Förhoppningsvis kan min forskning hjälpa beslutsfattare, teknikutvecklare och vanliga människor att agera mer kritiskt – och rättvist – kring hur data används i vårt samhälle.

Framsteg för öppen vetenskap

Gustaf Nelhans forskning kretsar kring scientometri och bibliometri och hur man utvärderar forskning med hjälp av detta samt öppen vetenskap. Kollegan David Gunnarsson tar sig an de utmaningar som social medier innebär när det gäller tillgången på data där.

Gustaf Nelhans spanar in i framtiden kring sitt forskningsområde:

– Både forskningsområdet scientometri och den forskningspolitiska diskussionen kring utvärdering av forskning genomgår just nu en verklig revolution. Utvecklingen mot öppen vetenskap går i rasande fart, och nästan hela scientometrifältet har anslutit sig till denna förändring. Exempel på detta är att den ledande tidskriften inom området har ”fritagits” från ett förlag som inte accepterade villkor som gynnade forskarna själva. Numera anordnas konferenser där bidragen publiceras som preprints och granskas enligt en ny modell för efterpubliceringsgranskning (post-publication review). Ett nytt initiativ, The Barcelona Declaration for Open Science Information, har också lanserats – där undertecknarna strävar efter att enbart använda öppna datakällor för att bedöma och utvärdera forskning.

– Parallellt pågår en stark rörelse från lärosäten, vetenskapliga samfund, finansiärer och forskningspolitiska aktörer för att bredda forskningsutvärderingen. Man vill gå bortom enbart vetenskapliga publikationer och citeringsmått som Journal Impact Factor och H-index, och istället inkludera hela bredden av forskningsaktiviteter. Ett centralt initiativ är CoARA (Coalition for Advancing Research Assessment), där jag är aktiv i den svenska sektionen. Här driver vi frågor om ansvarsfull utvärdering, starkt påhejade av SUHF som just kommit ut med en uppdaterad färdplan för öppen vetenskap.

– Eftersom min egen forskning länge har strävat åt detta håll känns det både roligt och meningsfullt att få vara en del av utvecklingen och bidra till förändringen.

Hur började ditt intresse för de här frågorna?

– Jag har alltid haft ett brett forskningsintresse och har faktiskt hunnit studera vid nästan samtliga fakulteter – från konstvetenskap och informatik till geovetenskaper och psykologins biologi – innan jag tog min examen och senare doktorsexamen i vetenskapsteori vid Göteborgs universitet. Som geomorfolog fascinerades jag av teorierna bakom jordytans form och förändring. Som vetenskapsteoretiker lockades jag i stället av det empiriska förhållningssättet till filosofiska frågor: att inte enbart undersöka ”det rätta” sättet att bedriva vetenskap, utan att också försöka förstå forskningens villkor utifrån forskarnas verkliga arbetssituationer.

– Mitt intresse för scientometri växte fram ur ett vardagligt användande av publicerings- och citeringsdatabaser. Jag upptäckte hur referenser och citeringar kunde användas för att utforska vetenskapshistoriska frågor, men också för att följa forskningen framåt över tid – nästan som ett släktträd. När jag insåg att man kunde använda dessa data för att bedriva forskning om forskning, glömde jag nästan bort mitt ursprungliga forskningsämne – länkarna och sambanden var ju otroligt fascinerande! Och när jag sedan såg att det dessutom gick att visualisera dessa data, nästan som kartor över forskningen, var jag fast.

Vad har din forskning för betydelse för samhället?

– I takt med att mitt intresse för dessa frågor växt fram – parallellt med teknik- och datorutvecklingen och senare även forskningspolitiska frågor om vad vi egentligen mäter och vilken nytta vi kan ha av det – har jag kontinuerligt fått uppdrag att bidra med perspektiv på vetenskaplig publicering och bibliometri. Framför allt har jag arbetat mot myndigheter och forskningsaktörer som Kungliga biblioteket, forskningsråden, SUHF och flera lärosäten. Jag har även bidragit med forskningspolitisk input till Västra Götalandsregionen, bland annat i frågor om hur medarbetare som är verksamma både vid universitetssjukhus och universitet bör ange sin tillhörighet vid publicering. Sådana detaljer – som ofta får liten uppmärksamhet – kan i praktiken ha stor betydelse för hur forskningsmedel fördelas.

En av de insatser jag är mest stolt över är mitt samarbete med Boråsföretaget Minso Solutions. Tillsammans tog vi fram både vetenskapligt och praktiskt underlag för att utvärdera forskningens genomslag i kliniska riktlinjer och behandlingsrekommendationer – ett viktigt steg närmare kliniken. Det arbetet är ett exempel på hur vi kan värdera andra aspekter av forskningens genomslag än enbart vetenskapliga citeringar, även om underlaget förstås fortfarande består av sakkunniggranskade vetenskapliga publikationer.

När Vetenskapsrådet 2018 tog fram underlag för tilldelning av ALF-medel för klinisk forskning vid universitetssjukhusen användes vår modell som en pilot för utvärdering. Det är ett tydligt bevis på att forskning och utveckling, även från mindre lärosäten och städer som Borås, kan skapa resultat med stor samhälls- och policypåverkan.

Stora utmaningar kring sociala medier

David Gunnarsson Lorentzen framtidsspanar:

– För mig är det intressant att fundera över frågor som vad vi kan dra för slutsatser av de data vi har tillgång till. I och med att vi studerar information och kommunikation på internet finns det väldigt intressanta utmaningar att ta sig an, samtidigt som verktyg i form av programvara blir alltmer kraftfulla. Det finns många intressanta saker att studera och stora utmaningar kring att komma åt data.

Hur började ditt intresse för de här frågorna?

– Jag var från början intresserad av att förstå internet, och sedan sociala medier. När jag utvecklade metoder för att komma åt data följde också ett intresse av att hitta nya sätt att studera aktiviteten på sociala medier. Därifrån växte intresset fram att studera hur människor pratar om olika saker på sociala medier och att försöka förstå i vilken utsträckning det kunde spegla allmän opinion. Jag drivs av en vilja att testa hur olika metoder kan belysa samma fenomen på olika sätt, att först göra en kartläggning av mönster och sedan dyka ner på djupet för att studera detaljer som jag tycker ser intressanta ut. Sammanfattningsvis skulle man kunna säga att det som drivit mig under åren som forskare är utforskandet och viljan att utveckla och vidareutveckla metoder för forskning.

Vad har din forskning för betydelse för samhället?

– Min Twitter-forskning visar att det krävs omfattande analyser med sofistikerade metoder för att förstå aktiviteten på plattformen. Det är väldigt aktuellt idag i frågor kring desinformation och informationskompetens. Förståelsen för hur vetenskap och fakta används i argumentation på sociala medier är viktiga pusselbitar för att förstå hur människor förhåller sig till detta. Mycket av aktiviteten på vissa plattformar är dock automatiserad i olika utsträckning, vilket betyder att det blir allt svårare att säga något om allmän opinion utifrån vad som sker på sociala medier.

Läs mer

Veronica Johansson Sydqvist
Gustaf Nelhans 
David Gunnarsson Lorentzen