Gränslös forskning som väg till utveckling – nyinstallerade professorn Mattias Bengtsson lyfter tvärvetenskapen

Det var den franske sociologen Pierre Bourdieu som i slutet av 90-talet fångade honom. Som student i idé- och lärdomshistoria kom Mattias Bengtsson då i kontakt med Bourdieus skrifter med fokus på maktperspektiv och social ojämlikhet.  

– När jag läste dem upplevde jag direkt en känsla av att vara hemma. Då hade jag inte så bra koll på sociologi som ämne men Bourdieu blev en ögonöppnare. Jag upptäckte vilka spännande frågor som ryms inom sociologin, säger Mattias Bengtsson. 

• Fredag 9 maj 09:00 ger Mattias en öppen installationsföreläsning med rubriken "När välfärdsstaten stramades åt: Från social ingenjörskonst till valfrihetsrevolution".  
  Läs mer om installationsföreläsningen

Nu, decennier senare, kan han se hur den inflytelserika sociologen från Paris påverkar även dem han undervisar. 

– Bourdieus tankar är så viktiga och uppskattas av studenter för att de är så konkreta och ett sätt att förstå hur social jämlikhet reproduceras i samhället och också hur man kan göra motstånd mot det. 

Pandemin ett möjlighetsfönster

Det är frågor som genomsyrat hela Mattias Bengtssons akademiska bana. Han intresserar sig främst för sociologi i skärningspunkten mellan arbete och välfärd och ser det som en viktig uppgift att synliggöra samhällstrender och diskutera möjliga konsekvenser av dem. Vid sidan av studier av arbetsmarknadspolitikens förändringar har han intresserat sig för de sociala trygghetssystemens omvandling och på den resan vägletts av frågan om vad som egentligen har hänt med den svenska välfärdspolitiken.  

– Här kan en tydlig förskjutning ses sedan 70- och 80-talen, med en mycket starkare betoning på individens ansvar för sin egen anställningsbarhet samtidigt som staten i stor utsträckning dragit sig tillbaka och utgifterna för arbetsmarknadspolitiken sänkts kraftigt, säger Mattias Bengtsson. 

Men hans forskning har visat att externa existentiella kriser och hot kan medföra snabb förändring åt andra hållet. 

– Pandemin blev ett unikt möjlighetsfönster för policyförändring. I Sverige visade det sig att flera av de reformer som genomfördes i arbetslöshetsersättningen och sjukpenningen kvarstod när pandemin klingade av. Covid-19 blev ”policyaccelerator” för förändringar i sociala trygghetssystem – som debatterats under lång tid i Sverige, men tidigare inte fått ett tillräckligt stöd, säger han.   

Studier om batterifabriker tog oväntad vändning 

I relation till en annan megahändelse, klimatförändringarna, studerar Mattias Bengtsson även välfärdsfrågor och social ojämlikhet i samband med ”gröna” omställningsprocesser inom fordonsindustrin i Västsverige. Här följs särskilt batterifabrikernas etableringar och deras möjliga effekter för social hållbarhet på regional och kommunal nivå. Studier som tagit en oväntad vändning genom Northvolts konkurs. 

– Det är väldigt spännande, vi följer vad som händer i realtid. Vissa intervjuer genomfördes under hösten och då hade många fortfarande en positiv inställning och sa att det som hände Northvolt och Skellefteå kommer inte att hända i Västsverige. Men några månader sedan börjar de inse att situationen är allvarligare än de föreställt sig. 

Mattias Bengtsson pekar på de viktiga frågor som väcks: 

– Vad händer om batterifabrikerna i Västsverige inte blir av? Vad innebär det för den vidare gröna omställningen av fordonsindustrin där? Vilka konsekvenser får det för kommunerna som planerat för expansion? säger han och ger som exempel att Mariestad genom den planerade fabriken räknar med omkring 3000 nya arbetstillfällen, vilket skulle föra med sig en kraftig utbyggnad av till exempel skola och vård. 

– Den gröna omställningen medför en massa omfattande samhällsutmaningar och här kommer frågor om social ojämlikhet in. Vilka blir vinnare och vilka blir förlorare? Vi följer utvecklingen och det är väldigt intressant, konstaterar Mattias Bengtsson. 

Existentiell mening bör vävas in i analysen 

Hans forskning har även handlat om pensionering och arbetets mening. Samhället vill att människor jobbar mer och längre och ofta har det antagits att de främsta incitamenten för att göra det är ekonomiska, men hans studier har visat att det snarare ofta handlar om att skapa mening i arbetet. Han ser det som en brist att existentiella frågor inte brukar ingå i analysen i modern samhällsvetenskap och har tillsammans med en kollega därför utvecklat en existenssociologi. Här pekas på hur livets oförutsägbarhet, som förluster av anhöriga eller arbete, får människor att omvärdera eller konstruera ny mening, vilket påverkar livsval och i förlängningen samhällets arbetsliv och välfärd. 

– Min ambition som professor är att inspirera fler samhällsvetare att väva ihop frågor om social ojämlikhet med teman som berör existentiell mening, säger Mattas Bengtsson. 

Vill sprida kunskap för positiv förändring 

Samhällsnytta är det yttersta målet med hans forskning. 

– Grunden är så klart att få en fördjupad förklaring och förståelse av de samhällsfenomen som jag studerar, men i slutändan ska det också leda till förändring, säger han. 

Mattias Bengtsson ser det som en mycket stark drivkraft att genom sin forskning inte bara synliggöra vad som är fel, problematiskt eller fungerande i olika organisationer, utan att vara ute i samhället och sprida den här kunskapen och prata med politiker, tjänstemän och andra aktörer och därigenom medverka till positiva förändringar. 

För att nå dit ser han det som fruktbart att nu få arbeta vid en så tvärvetenskaplig akademi som Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. 

–  Att samverka mellan så olika ämnen som sociologi och vårdvetenskap skiljer sig från mina erfarenheter från universitetsmiljön och det ska bli spännande att tänka i nya banor och hitta nya samarbetsformer. Jag tänker att jag ska vara en professor som jobbar över gränserna för att vi ska kunna utveckla forskningen vid högskolan, det är viktiga mål, säger Mattias Bengtsson.   

Läs mer

Mattias Bengtssons
Akademisk högtid