Fler svenskar hamstrar – men det handlar inte om prepping

I kapitlet Svenskarnas hamstring: En rörelse från pandemi till pris, publicerat i SOM-institutets nya bok I rörelse, konstateras både att fler svenskar hamstrar och att de gör det oftare. Den typiska hamstraren är i dag inte längre en välutbildad storstadsbo utan snarare en äldre kvinna med låg inkomst. Men beteendet är detsamma.

– Det är en tydlig rörelse från pandemins ”preppare” till dagens prismedvetna hushåll, säger John Magnus Roos.

Studien bygger på fem års nationella SOM-undersökningar och visar att hushåll med lägre inkomster hamstrar mest, antagligen för att utnyttja tillfälliga prissänkningar och mildra effekten av prisökningar.

– Den vanligaste formen av hamstring är inte att fylla garaget med konserver, utan att köpa ett extra paket kaffe när priset är lågt, säger Roos.

Enligt forskarna är det tveksamt om statliga beredskapslager, som nu byggs upp i kölvattnet av Livsmedelsstrategi 2.0, påverkar hushållens beteende.

– Hamstringen i dag drivs inte av oro för tomma butikshyllor, utan av ekonomiska incitament. För att minska hamstring krävs stabilare priser, snarare än fler lager, säger Roos.

Kapitlet lyfter också hur hushållens hamstring påverkar försörjningskedjorna, särskilt när många handlar mer samtidigt. Här pekar författarna på behovet av bättre förståelse för konsumentbeteenden, inte minst i kristider.