Vad krävs för att möjliggöra god forskning?

Svensk forskning ska enligt forskningspropositionen bli bättre. Detta genom satsningar på excellent forskning inom vissa forskningsområden, konkurrensutsatta forskningsmedel, samt ökad rörlighet mellan lärosäten.

Samtalet mellan Petra Angervall, professor vid Högskolan i Borås och forskargruppsledare för forskargruppen ”Högre utbildning, politik och profession”, Jonatan Nästesjö, post-doc i vetenskapsstudier vid Högskolan i Halmstad och Åsa Arping, professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet, tog sin start i frågor om resursfördelning. Petra Angervall belyste då hur dagens resursfördelning har en negativ påverkan på utbildningsutbudet – som i sin tur leder till kunskapsgap.

– Om vi inte kan forska eller bedriva utbildning inom alla ämnen kommer det att uppstå kunskapsgap inom vissa områden. Och där står vi redan idag, med till exempel vikande antal forskarutbildade som i framtiden förväntas kunna undervisa nya lärare. Vad som ska prioriteras för att garantera välfärd, ett fungerande samhälle och demokrati är en oerhört viktig diskussion som berör alla, sa Petra under panelsamtalet.

Satsningar på excellens – bu eller bä?

Samtalet mellan de tre forskarna lyfte frågor om forskningspropositionens ensidiga fokus på excellens. Panelen poängterade då behovet av balans mellan utbildning och forskning. Detta för att dessa två inte ska riskera att hamna i två separata stuprör, mer och mer isolerade från varandra.

–  Jag är fascinerad över att vi inte bråkar mer, både allmänheten och internt, över att forskning och utbildning hålls isär som det gör. Eller frågar vad som ska hända med demokratiforskning, välfärdsforskning, forskning om mobbning och inkludering i skolan och så vidare, sa Petra Angervall.

Åsa Arping ställde sig positiv till förslaget om ökad samverkan mellan samhälle och akademi, men lyfte också fram vikten av grundforskning:

– Vi behöver samarbeta och bli mer tillvända samhället. Men det går inte om vi inte har basen, teoriutvecklingen. Vi kan ha stora ord om excellens och banbrytande forskning, men det måste också finnas en grund, uttryckte hon.

Utvecklingen i USA – även en fråga för Sverige

Panelens diskussioner mynnade slutligen ut i samtal om utvecklingen i USA och den akademiska frihetens framtid. Panelen konstaterade att dagens polariserade klimat medför ett hot för den akademiska friheten, och att utvecklingen i USA inte är så fasligt långt bort.  

– En del av det i USA pågår också i Sverige, till exempel finns inga jämställdhetsrepresentanter eller jämställdhetsombudsmän på universiteten längre, betonade Petra Angervall under samtalet.

– Den akademiska friheten är hotad från olika håll och vi har ett väldigt polariserat klimat. Det är bara ett val bort så kan vi vara i samma sits som forskare i USA, fyllde Åsa Arping i.  

Panelsamtalet anordnades av Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet och ägde rum på Stadsbiblioteket i Göteborg.

Läs mer om panelsamtalet "Framtidens akademiska arbetsliv"

Läs mer om forskargruppen Högre utbildning, praxis och politik

Läs mer som Petra Angerwall