Existentiella frågor måste fångas upp i vårdandet

I media har det uppmärksammats hur man inom vården ska kunna fånga upp den ökande existentiella ohälsan hos unga. Folkhälsomyndigheten har kommit ut med en ny rapport som kastar ljus på frågan om existentiell hälsa och möjligheten att leva ett meningsfullt liv. Detta är en fråga som studeras av forskare vid Högskolan i Borås, bland annat i studier om existentiell oro hos unga vuxna. I maj bjuder man in till ett seminarium för att utveckla forskningsfrågor med existentiella teman. 

Existentiell oro hos unga män – att leva i ett bottenlöst mörker

Maria Lundvall, universitetslektor, har genomfört studierna om oro hos unga vuxna och en av dessa är högaktuell och handlar om unga mäns erfarenheter av att leva med existentiell oro, det vill säga frågor kring livet, meningen med livet, vem man är och vill vara.

– Många hälsoproblem uppstår från sociala normer och bredare samhällsbestämmelser. En väsentlig del av hälsan är kopplad till de existentiella dimensionerna i livet och berör vem du är och hur väl du känner och förstår dig själv. Vad det innebär för unga män att leva ett liv med existentiell oro vet vi inte så mycket om, berättar hon.

Resultaten i studien visar framför allt att unga män som lever med existentiell oro talar om att leva nära ett bottenlöst mörker. Detta bottenlösa mörker innebär att tankar uppstår som ifrågasätter livets mening, och det finns inga uppenbara sätt att se att livet kan förändras. De unga killarna försöker ta sig igenom vardagen genom att sysselsätta sig på olika sätt och de strävar efter att finna en lösning på det som känns fel. De bär på ett hårt yttre skal som skyddar dem mot andras och omvärldens dömande blickar, men det gör det också svårt att förstå sig själv och sitt liv.

– Utifrån studien går det att förstå vikten av att vårdpersonal skapar en atmosfär där de unga männen känner sig trygga i att prata om de existentiella frågorna de bär på utan att känna sig utsatta och sårbara, säger Maria Lundvall.

Viktigt att integrera existentiella perspektiv i folkhälsoarbetet

– Inom vården behöver vi bli mycket bättre på att uppmärksamma när människor mår dåligt kopplat till existentiella frågor. Det säger Lina Palmér, biträdande professor och docent i vårdvetenskap.

Folkhälsomyndigheten fick förra året i uppdrag av regeringen att definiera existentiell hälsa, genomföra en kartläggning och lämna förslag på hur existentiella perspektiv kan bidra till att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa och ett gott psykiskt välbefinnande nationellt.

Rapporten visar att centrala existentiella perspektiv kopplat till hälsa i dagens Sverige är att uppleva mening i livet, vara i relation till sig själv, andra och naturen, känna sammanhang och trygghet, och att uppfatta sig vara en del av någonting större. De existentiella frågorna kan både påverka, och påverkas av, fysiska och psykiska hälsoaspekter och av hälsorelaterade livsvillkor och levnadsvanor och det är viktigt att existentiella perspektiv integreras i pågående folkhälsoarbete.  

Existentiella frågor i fokus inom forskningen och utbildningen

Vid Högskolan i Borås utvecklar en forskargrupp den kunskap som Folkhälsomyndigheten efterfrågar. Lina Palmér, leder denna grupp.

– Det här är just sådana frågor som vi driver, säger hon. Vår forskargrupp Existentiella frågor i vårdande och lärande sammanhang bedriver forskning och utbildningen utifrån ett existentiellt perspektiv som kommer studenter, patienter och vårdare till gagn. Vi bidrar med empirisk forskning, teoretiska studier och metodologiska studier, allt med syfte att bidra med ett existentiellt perspektiv som utvecklar vårdandet. Vårt arbete vid Högskolan i Borås är en viktig del i arbetet, berättar hon.

Forskningsprojekten har bland annat fokus på existentiell oro hos unga vuxna, existentiella dimensioner i vårdandet, existentiellt perspektiv på våldsutsatthet i partnerrelation vid amning samt sexuellt våld i ungas relationer. Och även utbildningen på grund- och avancerad samt forskarnivå lyfter de existentiella frågorna ur ett patientperspektiv, med fokus på patientens värld.

– Vi ingår även i ett större nationellt nätverk som fokuserar på existentiella perspektiv på forskning och utbildning, säger Lina Palmér.

Och mycket är på gång för att lyfta frågan i ett bredare sammanhang. I maj arrangerar forskargruppen, tillsammans forskare inom arbetslivs- och välfärdsforskning ett seminarium på temat Existentiella perspektiv i forskning och utbildning. De planerar även att ge ut en bok med fokus på existentiella frågor i vårdande sammanhang.

Läs mer

Forskargruppen Existentiella frågor i vårdande och lärande sammanhang har utvecklat ett existentiellt perspektiv på vårdvetenskap – existentiell vårdvetenskap – som gör det möjligt att utveckla ett existentiellt vårdande som beaktar människans existentiella villkor och situation.

Forskargruppen arbetar tätt tillsammans med forskare på Institutionen för arbetsliv och välfärd, där Marita Flisbäck, professor i sociologi, och Mattias Bengtsson, professor i sociologi, har utvecklat en teoretisk förståelse kring existenssociologi och som genomför forskning med ett existenssociologiskt perspektiv. I detta samarbete ryms bland annat projektet Existentiella drivkrafter för ideellt välfärdsarbetet exemplet Hjälpmammor i Amningshjälpen och Civilsamhälleligt engagemang och vårdande i den nya välfärdsstatens omvandling – Patientföreningars roll som komplement till offentlig vård och samtidens vårdande.  

Läs mer om forskningen kring Existentiella frågor i vårdande och lärande sammanhang

Läs Maria Lundvalls studie om unga mäns existentiella oro: Young men’s experiences of living with existential concerns: “living close to a bottomless darkness”

Läs mer om forskningsområdet Människan i vården