Larm vid psykisk ohälsa – en viskningslek med höga insatser

Nästan vartannat polisiärt ärende där någon skadas i samband med att polisen behöver använda olika former av tvångsmetoder är kopplat till psykisk ohälsa. Nu vill Ulf Andersson, universitetslektor vid Akademin för polisiärt arbete, tillsammans med sina forskarkollegor undersöka hur informationsflödet från det första larmsamtalet fram till polispatrullen kan förbättras.

– När någon med psykisk ohälsa blir föremål för ett polisingripande kommer ofta informationen från någon närstående. Hur informationen tas emot, förstås, omtolkas och förmedlas är betydelsefullt för hur polisens initiala taktik och bemötande kommer att se ut och i förlängningen också vilken grad av våld som kan behöva användas, förklarar Ulf Andersson.

En bättre situation för alla

Personer med psykisk ohälsa är en mycket utsatt grupp med hög överrepresentation i såväl suicid som missbruk, dödsfall och skador av andra orsaker. Likaså utsätts patienternas närstående också för hårda påfrestningar. Det är främst psykotiska och suicidnära patienter som föranleder polisingripanden med våldsanvändning och ofta är det en anhörig som larmar till 112. En anhörig som både kan vara närstående, och samtidigt vara den som utsatts för hot eller våld och känt sig tvungen att tillkalla hjälp.

– Målet med studien är att hitta sätt att förbättra informationsflödet så att mer korrekt och viktig information efterfrågas och framkommer till polispatrullen. Detta hoppas vi ska leda till ett tryggare ingripande på plats och skapa bättre förutsättningar för patrullen, men också den som drabbats av psykisk ohälsa och dess anhöriga, säger Ulf Andersson.

Larmkedjan i fokus

Forskningsprojektet kommer att pågå under tre år och finansieras av Familjen Kamprads stiftelse. Forskargruppen består av bland annat av både forskare med polisiär och prehospital bakgrund, där Ulf Andersson har en bakgrund som specialistsjuksköterska med inriktning mot ambulanssjukvård.

– Vi har en intressant konstellation där vi kommer kunna se på larmkedjan ur olika perspektiv. Ola Kronkvist som är projektledare har en bakgrund som polis och har stor förståelse för hur insatsorganisationen ser ut, medan jag har mer fokus på både anhörigperspektivet och patientperspektivet, fortsätter Ulf Andersson.

Projektet är uppbyggt i fem delstudier där intervjuer med och observationer av larmoperatörer kommer att ligga till grund för fokusgruppsintervjuer med inblandade och analyser av faktiska fall.

– När vi för samman larmoperatörer, poliser och personer som varit närvarande vid ett polisingripande kopplat till psykisk ohälsa får de möjlighet att diskutera möjliga konfliktpunkter i larmkedjan och möjliga lösningar på dessa.

Läs mer

Larmkedjans roll för förståelse och patientsäkerhet när närståendes oro ska översättas till polisiär taktik 

Ulf Anderssons forskarprofil 

Forskargruppen för polisiära studier