Ny analysmetod tydliggör barns lärande om biologisk mångfald

Studien har utgått från att lärande kan stimuleras utanför skolans väggar. Vid själva analysen i studien har man infört en ny metod utifrån taxonomiska* kvalitetspoäng på det barnen beskriver i sina iakttagelser.

– I studien fick barn i åldrarna 7–12 år först se på en bild på en havsmiljö intill en strand. De kunde inte se några levande organismer, utan fick föreställa sig vilka organismer som kunde finnas i miljön och skriva ner detta. Därefter fick de delta i en strandskola vid Havets hus i Lysekil under några dagar och titta efter organismer igen och beskriva dem, berättar Maria Ferlin, universitetslektor i pedagogiskt arbete, som lett studien.

Efter strandskolans slut gjordes ett eftertest då samma bild användes och en taxonomisk kvalitetsanalys gjordes för att se vad barnen lärt sig och för att se om kvaliteten på deras kunskaper ökat. Det vill säga om de inte bara beskrivit organismer som ”krabba”, ”haj” och liknande, utan även gett dem närmare artbeskrivningar, till exempel ”strandkrabba” och ” småfläckig rödhaj”.

Högre kvalitet på kunskap

I de flesta tidigare studier som har genomförts har man räknat barnens svar utifrån antalet organismer de har namngett, utan någon kvalitetsnivå på svaren. Det man i denna studie har gjort är analysera svaren på ett nytt sätt. Ju mer precist svar, desto högre taxonomisk kvalitetspoäng.

– Det vi kommit fram till i vår studie är dels att antalen namngivna organismer ökade rent statistiskt, dels att kvaliteten på deras beskrivningar ökade. Ordet krabba till exempel, har en lägre taxonomisk kvalitet jämfört med ordet strandkrabba. Vi såg också att barn som hade mer kunskaper redan från början fick ett ökat taxonomiskt omfång, medan de som kunde mindre från början också ökade, men inte lika mycket, förklarar Ola Svensson, docent i evolutionär ekologi, som varit med och utvecklat analysmetoden.

Ser att barnen lärt sig mer

– Det är inte vanligt att man utifrån bara en bild låter barnen skriva ner vad de ser. Det vanliga har varit att låta dem svara i enkätform. I vår studie har de istället fått frilista sina svar, säger Maria Ferlin och fortsätter:

– Genom taxonomipoängen ser vi att barnen lärt sig mer. Om ett barn i sina svar kunde ange exempelvis tio arter i ett förtest och sedan tio på ett eftertest, ser vi att de har lärt sig mer, då vi inte bara räknar antalet organismer som angivits, utan även ser till svarens taxonomiska kvalitet, säger Maria Ferlin.

Många studier visar att vistelser i naturen påverkar barns attityder till naturen och deras vilja att bevara den. Betydligt färre har kartlagt om vistelserna också leder till kunskap om naturen.

Med studien hoppas forskarna också kunna väcka intresse bland förskollärar- och grundlärarstudenterna för forskning, både att ta till sig forskningsresultat till sitt blivande yrke och till att vilja satsa på forskning själva.

Läs mer

Studien som publicerats i tidskriften Nordic Studies in Science Education (NorDinA) har genomförts av Maria Ferlin och Ola Svensson, som undervisar på förskollärar- och grundlärarprogrammen vid Högskolan i Borås, samt Minna Panas, doktorand vid Göteborgs universitet.

Läs studien i NorDiNa: Taxonomisk kvalitet i barns beskrivning av marin biologisk mångfald före och efter deltagande i en strandskola: Taxonomic quality in children's descriptions of marine biodiversity before and after participation in a beach school | Nordic Studies in Science Education

* Taxonomi: Den biologiska vetenskapen om indelning, eller klassificering, av organismer.