Inblick i vetenskaplig publicering i kris
2025-09-29
Khrono är en oberoende nyhetstidning för högre utbildning och forskning i Norge. De har under sensommaren publicerat ett antal artiklar om vetenskaplig publicering. Här fokuserar vi på tre av artiklarna som riktat in sig på temat "publiceringssystem i kris". Dessa tre artiklar sätter ljus på hur systemet premierar kvantitet framför kvalitet och där miljardvinsterna går till förlag medan forskare arbetar gratis och forskningen utarmas. Nedan lyfts några intressanta punkter från dessa artiklar fram.
Artikel 1: Om forskares gratisarbete för förlagen
I artikeln "Forlagene tjener milliarder mens forskerne jobber gratis: – Systemet er helt ko-ko" redogörs för hur forskare skriver, granskar, redigerar och publicerar artiklar för vetenskapliga tidskrifter, ofta utan att få ersättning för arbetet. Samtidigt gör de största vetenskapliga förlagen som Elsevier, Wiley, Springer Nature, Taylor & Francis, Sage och Wolters Kluwer stora vinster.
Nu har en amerikansk forskare, Lucina Uddin, fått nog och väckt en grupptalan mot förlagen för bland annat kartellbildning gällande just ersättning för granskning av manuskript. Hon anser att det är orimligt att kommersiella förlag som ofta rapporteras ha vinstmarginaler på 35–40 % inte betalar forskare för deras arbete. Det finns dock försök med ersättning, exempelvis tidskriften Advances in psychology som betalar sina reviewers 100 dollar per granskning, men detta är ovanligt.
Artikel 2: Om pristak som styrmedel
I artikeln "Å publisere én artikkel kan koste over 100.000 kroner. Nå innfører USA makspris" beskrivs hur det amerikanska forskningsrådet NIH (National Institutes of Health) föreslår ett kostnadstak för ersättning gällande publiceringsavgifter. NIH finansierar mycket forskning inom biomedicin och hälsovetenskap, och de stöttar även forskarna med publiceringsavgifterna. Deras förslag går ut på att inte ersätta mer än 20 000 dollar för publicering inom ett forskningsprojekt. Detta eftersom de under en längre tid sett hur kostnaderna för öppen publicering har skenat. Syftet med pristaket är att återta kontrollen för publiceringskostnaderna. Dessutom föreslår de att artikelgranskare ska få minst 50 dollar i timmen för sitt arbete.
Det finns dock farhågor kring kostnadstak, bland annat att det i stället blir ett prisgolv och att priser som idag är lägre kommer att justeras upp till den nya nivån. Universitet i Tromsø har testat pristak, enligt Khrono, vilket verkar ha lett till mer kostnadsmedvetna val av publiceringskanal bland forskare. Vill du läsa vidare om övergången till öppen tillgång och publiceringsavgifter kan du läsa The oligopoly’s shift to open access: How the big five academic publishers profit from article processing charges (länk finns i referenslistan nedan).
Artikel 3: Om förslag för att motverka publiceringshets
I den mest radikala artikeln, med titeln "Professor foreslår maks én artikkel per forsker i året" har Khrono pratat med professor Anders Örtenblad som föreslagit att antalet publiceringar bör begränsas till en artikel per forskare och år.
Han menar att nuvarande system premierar kvantitet, men hinner forskare ens ta del av den stora och ständigt ökande mängd artiklar som publiceras årligen? Forskningsresultat riskerar att skivas i tunna skivor för att maximera antalet publikationer, vilket urvattnar forskningen samtidigt som forskare upplever stress och riskerar utbrändhet. I stället för att räkna publikationer och citeringar, skulle även undervisning, kollegialt stöd och samhällsrelevans kunna generera poäng i rankningssystem utöver (eller i stället för) publikationer, föreslår Örtenblad och hans kollega Riina Koris i sin artikel Toward a sustainable academic publishing system at university business schools (länk finns i referenslistan nedan).
Förändring behövs
Det finns många skäl att eftersträva ett publiceringssystem som är hållbart, rättvist och meningsfullt, där forskare får betalt för sitt arbete i stället för att förväntas arbeta gratis åt förlag som gör stora vinster på offentliga medel. Går det att hitta alternativa lösningar till dagens system och i stället arbeta för ett publiceringssystem som sätter forskningens villkor främst?
För den som vill fördjupa sig i hur publiceringssystemet skulle kunna förändras, rekommenderas artikeln Replacing academic journals från 2023 (länk finns i referenslistan nedan) där författarna argumenterar för en öppen infrastruktur utan kommersiella förlag, som alternativ till traditionella tidskrifter.
Länkar och referenser
Den norska tidskriften Khrono.
Artikeln Toward a sustainable academic publishing system at university business schools.
Pieta Eklund & Sara Hellberg
Adobe Stock