Professorn: Högskolan i Borås har stor potential att påverka textilindustrin globalt

Ända sedan 2011, då han kom från Nederländerna till Textilhögskolan, vid Högskolan i Borås, och blev professor har han fokuserat på hur det går att förbättra egenskaperna hos textilier och inte minst processer inom textilproduktionen.

Textilindustrin är en världsomfattande industri och om du kan förbättra processerna och göra dem resurseffektiva så kan du göra verklig skillnad.

Men textilier var inte det Vincent först var intresserad av, han började sin forskarbana inom bioteknik och fysikalisk kemi. Han fascinerades av gränsytfenomen, alltså det som händer i gränsytan mellan olika vätskor och gaser, eller mellan olika materialfaser. Han tar ett exempel som fascinerat många av oss sedan barnsben:

– Såpbubblor, har du någon gång undrat varför du ser olika färger på dem? Det är ungefär gränsytfenomen handlar om. Det är sådant jag har studerat, säger han.

Bytte forskningsinriktning

Vincent har alltid varit nyfiken på nya saker och fenomen och forskningen har tagit honom till stora universitet, University of Twente i Holland 1999, Gent i Belgien 2007 och, Universitat Politècnica de Catalunya, UPC, i Barcelona parallellt 2004.

Efter sin doktorsexamen 1996 i vid Delft University of Technology i Nederländerna och under åren som postdoktor som följde, kom han att byta forskningsinriktning mot textilteknologi, där just gränsytfenomen kom att få stor betydelse. Enzymer blev verktyget för ytmodifiering och anpassning av textila material.

– Jag såg att gränsyt-turbulens hade stor relevans i tvättprocesser och bytte forskningsfokus mot effektivisering av textila processer med utgångspunkt från bioteknik, berättar han.

Under åren har hans forskning kommit att bli multidisciplinär.

– Du kommer i kontakt med många olika forskningsområden och alla arbetar på olika sätt. Du måste lära dig olika discipliner, ämnen och processer. Detta är väldigt utmanande och fascinerande, säger han.

Tackade först nej till Borås

Vägen till Borås var inte självklar. Genom ett av sina många nätverk träffade Vincent 1999 Kenneth Tingsvik, tidigare prefekt vid dåvarande Institutionen Textilhögskolan, som fick upp ögonen på hans forskning.

– Kenneth böjd in mig flera gånger, men jag tackade nej. Det passade helt enkelt inte med var jag befann mig i min karriär just då, berättar Vincent som då var mitt uppe i en postdoktortjänst och som universitetslektor vid Twente University åren 1999 och 2007.

Parallellt antogs han till det prestigefyllda Postdoctoral Fellowships – Marie Skłodowska-Curie Actions som postdoktor vid universitetet i Gent i Belgien. Men till sist tackade han ändå ja till ett besök på Textilhögskolan, något han inte har ångrat.

– Jag blev helt tagen av vilken fin infrastruktur det var på Textilhögskolan, från grundutbildning och uppåt, och med fantastiska labb. Här går vi från polymerer till färdig textil. Faciliteterna här är verkligen heltäckande.

– Jag såg vilka möjligheter det fanns här att verkligen påverka. Textilindustrin är en världsomfattande industri och om du kan förbättra processerna och göra dem resurseffektiva så kan du göra verklig skillnad. Det handlar om att minska förbrukningen av vatten, energi och kemikalier i de textila processerna, förklarar han.

Ingen lyssnade på allvaret med vatten

– När jag i början av min forskningskarriär talade om allvaret med vatten lyssnade inte folk på mig, men när jag kom hit och såg vilka resurser det finns på Textilhögskolan insåg jag vilken potential vi har att påverka globalt. Problemet i samhället är att folk inte ser hur akut det är…eller jo, de ser, men de gör inget. Vi måste minska användningen av vatten, och inom textilindustrin är detta fullt möjligt. Under åren har vi utvecklat infrastrukturen kraftig på Textilhögskolan och kan göra verklig skillnad. Jag har sett alla världens textila universitet och kan ärligt säga, att inget är så helomfattande som det vi har här i Borås.

Vad triggar Vincent Nierstrasz?

– Det är att få göra något nytt och möjligheterna till det just här är enorma. Det är också både roligt och utmanande att jobba med våra studenter på alla olika nivåer.

Vad är han då mest stolt över i sin karriär? Listan är lång. Inte minst att han antogs till Postdoctoral Fellowships - Marie Skłodowska-Curie Actions, vilket fick fart på hans karriär. Han deltog i utvecklingen av forskarskolan SMDTex, som finansierades av EU, och som tillförde Högskolan i Borås många internationella doktorander och bidrog till utvecklingen av Textilhögskolans doktorandutbildning. Förra året beviljades högskolan finansiering till forskningsprojektet Stelec via EIC Pathfinder-programmet, vilket är mycket ovanligt inom det textila området, och för högskolan för första gången. Projekt finansierade inom EIC Pathfinder ska utforska djärva idéer för radikalt nya teknologier.

Nyligen utsågs Vincent till ordförande i AUTEX, Association of Universites for Textiles, vilket bidrar till att utöka nätverk forskare emellan. Och så klart när han blev professor i textilteknologi 2011 vid Högskolan i Borås.

– Då bjöds jag in som medlem i det anrika Royal Holland Society of Sciences and Humanities, vilket är en stor ära. Men inte minst är jag mycket stolt över mitt fantastiska forskarteam.

Men vad gör professorn när han inte jobbar? Jo, då cyklar han, och under pandemiåren började han även springa – sju halvmaror är avverkade och fler står på tur.

– Jag har cyklat sedan jag var tre år gammal och har alltid cyklat till skolan och universiteten. Jag cyklar alltid om sträckan jag ska avverka är fem kilometer eller mindre. Det går mycket snabbare att komma fram på cykel än om du tar bilen när det är rusningstrafik. I Nederländerna är det naturligt att cykla, tänk dig 18 miljoner människor på en yta lika stor som Skåne och Småland tillsammans, om de skulle åka bil! Att cykla är bra för hälsan, det rensar sinnet, miljön – och för plånboken.

Läs mer

Vincent Nierstratz forskarprofil