Livet under ytan: Ola avslöjar naturens mest grundläggande processer

Ola hade under många år undervisat på lärarutbildningar, så när ett lektorat inom ämnet ekologi utlystes på Högskolan i Borås, där undervisningen till stor del skulle ske inom lärarutbildningarna, kände Ola att det passade honom perfekt. Han sökte och fick tjänsten. I dag undervisar han främst i ekologi, evolution och genetik, men även statistik och vetenskapsteori.

Ola studerar olika delar av fiskars fortplantning. En stor del av forskningen har handlat om sexuellt urval och han har studerat allt från val av partner och artbildning till spermiekonkurrens och vård av avkomman. Han berättar hur han kom in på detta.

– Jag har alltid varit intresserad av fiskar och ekologi och har haft akvarium i nästan hela mitt liv. När jag läste på universitet var det den inriktningen jag valde. Jag läste även in en gymnasielärarexamen.

På frågan vad som är så intressant med att forska på fiskars fortplanting, svarar Ola kort och gott – allt.  

Men varför är detta viktig forskning?

– Fortplantning är kärnan i evolutionen. För att populationer ska bestå måste individer inte bara överleva, utan även reproducera sig framgångsrikt. Genom att studera reproduktion kan vi förstå hur arter uppstår, hur genetisk variation upprätthålls och hur organismer anpassar sig till olika miljöer. Forskning på välstuderade modellsystem, som smörbultsfiskar, gör det möjligt att experimentellt testa hypoteser utifrån grundläggande evolutionära teorier på ett sätt som ofta inte är möjligt i andra organismer. Samtidigt har kunskapen relevans för exempelvis miljöförändringar, eftersom reproduktion ofta är särskilt känslig för störningar.

Vad driver dig i din forskning?

– Jag drivs främst av nyfikenhet på hur evolutionära processer faktiskt fungerar i naturen. Många centrala frågor inom evolutionen handlar om mekanismer som är svåra att observera direkt, men genom experimentella system går det att komma närmare svaren.

Hur har ditt forskningsområde utvecklats fram till i dag?

– Historiskt har studier av reproduktion ofta varit beskrivande och fokuserat på beteenden eller livshistorieegenskaper. Under de senaste decennierna har området utvecklats mot en mer integrerad förståelse där beteendeekologi, evolutionär teori och genomik – studiet av hela arvsmassan, kombineras. Det har blivit möjligt att koppla reproduktiva egenskaper direkt till genetiska mekanismer och populationsprocesser.

– Idag befinner sig forskningen i en fas där vi kan integrera flera nivåer samtidigt, från gener till beteende och populationsdynamik. Det finns en ökande insikt om att reproduktiva barriärer och lokal anpassning ofta uppstår gradvis och i komplex samverkan mellan miljö och genetik. Samtidigt finns fortfarande stora kunskapsluckor kring hur snabbt sådana processer kan uppstå och vilka mekanismer som är viktigast.

Vilka utmaningar ser du för området?

– En central utmaning är att koppla laboratorieresultat till naturliga populationer och ekologiska sammanhang. Evolutionära processer sker över flera tidsskalor och påverkas av många faktorer samtidigt, vilket gör dem svåra att studera i sin helhet. En annan utmaning är att integrera stora genetiska datamängder med fenotypiska, ekologiska och beteendemässiga data på ett meningsfullt sätt.

Vad håller du på med just nu?

– Just nu arbetar jag främst med frågor som rör lokal anpassning, reproduktionsfunktion och tidiga steg i artbildning, särskilt längs miljögradienter som salthalt.

Den 7 maj håller du en öppen föreläsning. Vad handlar den om?

– Det blir lite om fiskarna sandstubb och ciklider, samt fiskars fortplantning med fokus på sexuell selektion.

Läs mer

Forskarprofil