Ny reformerad lärarutbildning från 2028

Den nya utbildningen ska ha ett ökat fokus på ämneskunskap och professionsinriktning, med höjda förkunskapskrav och förstärkt vetenskaplig grund, det meddelade regeringen i slutet av december. De skärpta antagningskraven i svenska för lärarstudenter träder i kraft från höstterminen 2027 och året därpå träder den reformerade utbildningen i kraft. Det samordnas med införandet av den tioåriga grundskolan 2028.

– Det är positivt är man vill utveckla lärarutbildningens kvalitet och höja lärarprofessionens status och intresset för yrket. Det är självklart bra med goda förkunskaper. Samtidigt är det allra viktigaste inte vad studenterna har med sig in i utbildningen, utan att de håller hög kvalitet när de kommer ut som lärare, säger Petra Pauli, prefekt på Institutionen för pedagogiskt arbete.

Lärosäten samverkar för utveckling och ökad kvalitet

Ytterligare en del i regeringens beslut är krav på ökad samverkan mellan landets lärosäten. De senaste åren har Högskolan i Borås följt arbetet med regeringens utredning och intensifierat samverkan med övriga lärosäten i Västsverige. Detta innebär att lärosäten gemensamt och i en högre utsträckning ska hitta former och nivåer för samverkan. Exempel på samverkan som nämns i regeringsbeslut är gemensam kompetensutveckling, resursutnyttjande och utbildningarnas dimensionering. 

– Det känns tydligt att vi lärosäten har ett gemensamt mål, att tillsammans göra en så bra lärarutbildning som möjligt, säger Petra Pauli. 

Utmaningar framåt 

En konsekvens av de skärpta antagningskraven är att färre studenter kommer att kunna antas, vilket riskerar att slå hårt mot lärarutbildningarna. 

– Vi behöver fler duktiga lärare i Sverige, men tyvärr har vi sett ett vikande söktryck i hela landet. Högskolan i Borås är inget undantag. Vi följer utvecklingen noga med fokus på att göra en så bra utbildning som möjligt. Men vi ser med stor oro på hur behörighetskraven kommer att påverka söktrycket och därmed antalet potentiella lärar- och förskollärarstudenter, säger Petra Pauli. 

Vid sidan av arbetet med lärarutbildningen arbetar institutionen med att öka forskningsverksamheten, öka antalet fristående kurser och kurser som ges i samverkan med Skolverket, som Lärarlyftet och det nationella professionsprogrammet.