Kan svampen rädda planeten?
Mohammad Taherzadeh är professor i bioprocessteknik på Högskolan i Borås. Efter kemiingenjörsprogrammet började han fördjupa sig i bioteknik, och under sin forskarutbildning formulerade han visionen att ”avfall ska bli en resurs”. Då visste han inte att det för hans del skulle innebära ett långt och nära samarbete med svampar.
Du har forskat på att omvandla avfall till etanol, superabsorbenter och foder i nära 20 år, och du har undersökt över 100 svamparter. Tröttnar du aldrig på svampar?
– Hahaha, nej faktiskt inte. Svampar är otroligt spännande som organism och en viktig del i det naturliga kretsloppet. Den kan omvandla någonting som vi inte vill ha, som avfall, till en produkt som samhället behöver i en hållbar omställning. På samma sätt som bilen är ett medel för transport, är svampen ett medel för att kunna omvandla våra restprodukter till värdefulla produkter.
De senaste åren har Mohammad Taherzadeh och hans forskarteam intresserat sig för supersvampens möjligheter att omvandlas till framtidens fiskfoder.
Fiskodling får ofta kritik för att den odlade fisken matas med foder som innehåller fiskmjöl och fiskolja, tillverkad av småfisk. För att tillverka foder till odlad fisk behövs alltså vildfångad fisk, oftast av fiskarter som människor inte efterfrågar som livsmedel. Men det krävs 100 kilo foder för att få 65–80 kilo laxkött. Det är inte konstigt att Mohammad Taherzadeh valt att forska på just fiskfoder. I en värld med ökat fisketryck och överuttag av vilda bestånd krävs en hållbar lösning.
– Vi står inför nya samhällsutmaningar där det krävs nya lösningar. I fiskfoderprojektet har vi samarbetat med både näringslivet och andra lärosäten. Vi har kommit långt och fått positiva svar på de tre kriterier som måste uppfyllas. Det första är om fiskarna gillar det, och det gör de. Det andra är om de växer på det, det har också varit positivt. Det tredje är vi i full gång med att undersöka, och det handlar om hur fiskens kropp och tarmsystem påverkas av fodret. Där samarbetar vi med Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Om allt går som planerat är produkten redo för marknaden om två eller tre år.
Men fiskfoder är inte forskargruppens enda fokus. Gruppen har även kommit långt i framställandet av ett vegetariskt alternativ till sojafärs och ärtprotein, en svampfärs som är både god och klimatsmart. För den blivande student som tycker att det är intressant att leta efter nya, hållbara vägar inom mat och livsmedel finns det helt klart otrampad mark.
– Vår forskning handlar om att se möjligheter. Att visa vägen till ett mer hållbart samhälle. Det tror jag kan vara fint för en ung blivande kemistudent att veta, att om man tycker att exempelvis vegetarisk mat är spännande, så finns det stora möjligheter framöver för det. Vi har nyligen tillagat hamburgare, tacos och chicken nuggets av vår svampfärs. Inte ens köttätarna kunde känna någon skillnad vid provsmakningen. 99 procent av de som provsmakade gav mycket fin feedback. Tänk då var vi kan vara om ytterligare några år.
Och vad fick ni för feedback av fiskarna?
– Vi kan ju tyvärr inte fråga fiskar, säger Mohammad Taherzadeh och skrattar, men de verkar också vara förtjusta i svamp.