Forskningsdata
Forskningsdata är en viktig del av forskningen. Därför måste data hanteras ordentligt så att det kan bli så användbart som möjligt för de som arbetar med att ta fram den, och om möjligt för andra som skulle kunna få användning av den senare. När det kommer till delning av data är devisen "så öppen som möjligt, så stängt som nödvändigt".
Vad är forskningsdata?
Forskningsdata är det material som har samlats in eller genererats av forskare genom ett projekt för att tjäna som underlag till vetenskapliga analyser och validering av forskningsresultat. Forskningsdata kan vara allt från mätresultat och observationer till datakod, bilder och ljudfiler.
Eftersom högskolan är en myndighet tillämpas offentlighetsprincipen, vilket innebär att allmänna handlingar kan begäras ut från myndigheten. Forskningsdata är att betrakta som allmänna handlingar, och ska därför göras tillgänglig på begäran så länge de inte omfattas av en sekretessbestämmelse.
Varför ska jag dela data?
Forskningsdata måste hanteras i enlighet med god forskningssed, bevaras långsiktigt och göras öppet tillgängligt i enlighet med FAIR-principerna . FAIR-principerna innebär att forskningsdata ska vara Findable, Accessible, Interoperable och Reusable.
Idag ökar andelen forskningsfinansiärer som arbetar för att tillgängliggöra forskningsdata öppet tillgänglig samt att bevara den långsiktigt.
Det finns flera fördelar med att dela data, både för den enskilde forskaren, men även på ett övergripande samhällsplan.
Här är några av de fördelar som finns med att dela forskningsdata:
- Återanvändning av data sparar tid och resurser. Detta främjar effektiv användning av forskningsresurser.
- Forskare kan genom citeringar och nerladdningar av dataset få erkännande. Möjligheten att kontrollera datakvaliteten ger ökad transparens i forskningsprocessen vilket främjar reproducerbarheten. Detta främjar tillförlitligheten till vetenskapliga studier.
- Det öppnar nya möjligheter till samarbete mellan forskargrupper nationellt och internationellt.
- Forskningsdata blir långtidsbevarad och tillgänglig så långt det är möjligt.
- Användare utanför forskarsamhället får möjlig tillgång till forskningsdata.
Det finns också anledningar till att inte dela forskningsdata, några av dessa kan vara:
- Forskningsdata innehåller personuppgifter eller annan känslig information.
- Forskningsdata är upphovsrättsskyddad av någon annan.
- Det saknas tillbörliga etiska tillstånd eller samtycke från studiedeltagare.
- Forskningsdata innehåller företagshemligheter eller finansiell information.
Förutsättningarna för att dela data skiljer sig mellan olika discipliner, i mångt och mycket beroende på typen av data.
Högskolans stödfunktion för forskningsdata - DAU
Högskolans Data Access Unit (DAU) erbjuder stöd till forskare och doktorander i frågor som rör tillgängliggörandet och bevarandet av forskningsdata.
DAU:en är ingen organisatoriskt separat enhet, utan ska ses som en funktion som arbetar med service och stöd för att forskningsdata producerade av lärosätets forskare görs sökbara, tillgängliga och möjliga att återanvända. I funktionen samlas en rad olika kompetenser som är viktiga för forskare att rådgöra med i de fall där exempelvis finansiärer kräver speciella insatser kring forskningsdata för att kunna erhålla finansiering.
DAU:en kan exempelvis erbjuda utbildning och support i frågor gällande datahantering, dokumentation och datakurering och att ta emot dataset med tillhörande beskrivningar som behöver granskas för att se till att de håller tillräcklig kvalitet för att kunna tillgängliggöras och återanvändas. DAU:en har nära kontakter med Svensk Nationell Datatjänst.
Du kan kontakta DAU:en på hb-dau@hb.se.
Bakgrund
Ur Regeringen forskningsproposition 2016/17:50. Regeringens målbild är att alla de vetenskapliga publikationer som är resultat av offentligt finansierad forskning bör bli omedelbart öppet tillgängliga direkt då de publiceras. Likaså bör forskningsdata som ligger till grund för vetenskapliga publikationer bli öppet tillgängliga samtidigt som den tillhörande publikationen. En övergång till öppen tillgång till forskningsresultat bör ske successivt för att säkerställa att det sker på ett ansvarsfullt sätt. För vetenskapliga publikationer kan omställningen påbörjas omgående medan det kan krävas vidare utredningar av formerna för öppen tillgång till forskningsdata och vetenskapliga verk. Målbilden är att en omställning till öppen tillgång till forskningsresultat inklusive vetenskapliga publikationer, konstnärliga verk och forskningsdata bör vara genomförd fullt ut senast inom tio år, 2026.